Snabb-inloggning:

Gå direkt till sekundärnavigationen (Alt 1) Gå direkt till huvudnavigationen (Alt 2)

Agnes Arpi: Digitalisering i vården
Lättare sagt än gjort

Digitalisering i vården
Foto: National Cancer Institute på unsplash.com

Digitalisering i sjukvården är nästan ett lika brett område som sjukvården själv. Förut handlade det mest om att göra tidigare analog hantering digital, såsom journaler. Nu handlar det om införandet av nya sätt att arbeta.

Svenskarna kan numera ta del av sin medicinska information via internet, man kan snabbt komma i kontakt med läkare, psykolog eller barnsjuksköterska via appar och receptbelagd medicin kan klickas hem från nätapotek. Det handlar också om självmonitorering och datorprogram med inslag av artificiell intelligens. Ett nyare begrepp i sammanhanget är ”digifysisk vård”, som avser att digital och fysisk vård ska komplettera varandra.

Covid-pandemin fick fart på utvecklingen, när en stor del av vården på kort tid ställdes om från fysiska till digitala möten. Parallellt sker en utveckling där nätbaserade gruppbehandlingar, snarare än enskilda terapier, ofta betraktas som framtiden för att hantera psykisk ohälsa. Liknande tendenser finns överallt i vården.

Sverige är uppdelat i 290 kommuner och 21 regioner. Regionerna är ansvariga för sjukvården, vilket bidrar till att den inte är likvärdig över landet. Det är ett välkänt problem, och diskussioner om hur man ska öka jämlikheten mellan regionerna pågår ständigt. Samtidigt som geografiska skillnader delvis suddas ut i och med den digitala utvecklingen, återspeglas de geografiska skillnaderna även i digitala frågor. Systemen är många och gamla. Bristen på enhetlighet kan dessutom innebära medicinska risker, till exempel för att regionernas olika journalsystem kan göra viktig information svåråtkomlig.

1177 Vårdguiden är både en webbplats med information om sjukdomar och hälsofrågor, och en telefontjänst bemannad av sjuksköterskor, öppen dygnet runt. Hit vänder sig många svenskar för en första bedömning. Bolaget som driver 1177 ägs av arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) samt regionerna och kommunerna själva. Trots detta ser tjänstens omfattning olika ut beroende på vilken region man tillhör.

Svenskar har rätt att läsa sin journal, men att göra det på ett smidigt sätt är en annan fråga. Efter att ha identifierat mig med e-legitimation kommer jag till en sida anpassad för min hemregion: Västra Götalandsregionen. Där kan jag läsa en ofullständig journal med framför allt uppgifter från den offentligt drivna vården, se mina recept och ta del av annan personlig information. Där framgår också begränsningarna:
”Vad som visas och inte visas i journalen beror på var vården har ägt rum. Det innebär att den information du ser kan skilja sig mellan olika vårdgivare och regioner.”
”Några privata vårdgivare i Västra Götaland har anslutit sig till journalen och visar information i olika omfattning.”

Många vårdcentraler och andra vårdinrättningar drivs privat och är inte anslutna till den digitala journal som visas hos 1177, oavsett om de subventioneras av offentliga medel, inte heller erbjuder de något motsvarande. Vilka vårdenheter inom den offentliga vården som visar journaler online varierar även det geografiskt. Detta trots ambitionen om likvärdighet.

Att journalerna blivit mer tillgängliga för patienterna har inte varit utan diskussion, och det är ibland vårdpersonalen som har varit emot den ökade digitaliseringen, bland annat av rädsla för vad patienter kan göra med informationen om vårdgivarnas fulla namn.

De privata nätläkarbolagen är en egen fråga, och deras intåg på den svenska vårdmarknaden har orsakat enorm debatt. Tillväxten har varit extremt snabb de senaste åren, och kritiken handlar bland annat om hur friskare patienter får vård på bekostnad av sjukare, genom de ersättningssystem som subventionerar även nätläkarbesöken med offentliga medel.

Kritikerna pekar på att äldre patienter, kroniker och svårt sjuka även fortsättningsvis måste söka den fysiska vården. Andra menar att nätläkarnas popularitet är en konsekvens av bristande tillgänglighet, att den vanliga vården helt enkelt får skylla sig själv när den förlitat sig på gamla vanor. Nätläkarbolagen själva menar att patienter genom tillgängligheten undviker besök på fel vårdnivå, såsom sjukhusens akutmottagningar.

Men som sagt har även regionernas digitala besök ökat, och på sina håll tagit upp kampen mot de privata aktörerna. I Region Stockholm blev appen Alltid öppet, lanserad 2018, en succé under pandemiåret 2020, då videobesöken hos vårdcentralerna ökade med över 1000 procent.

Digitalisering är ett samtidsord och ett framtidsbegrepp, som ofta nämns i sammanhang med flexibilitet, tillgänglighet och preventivt arbete. Men hur digitaliseringen implementeras i vården och vad det får för konsekvenser för samhället är en trätofråga som inte lär bli mindre intensiv i takt med att allt fler områden, möten och tjänster ska inlemmas i stundtals rangliga systembyggen. Detta samtidigt som den personliga integriteten måste skyddas. Att 1177 inte fungerar enhetligt, baserat på bostadsort, tycks förlegat och är ett exempel på att digitaliseringsrevolutionen är lättare sagd än gjord.


Agnes Arpi Foto: Ellika Henrikson Agnes Arpi, journalist med vårdfrågor som bevakningsområde.







 

upp