Reinhard Kleist Politik och populärkultur

Reinhard Kleist: Nick Cave And The Bad Seeds
Reinhard Kleist: Nick Cave And The Bad Seeds | Photo (detail): © ריינהרד קלייסט, Nick Cave And The Bad Seeds, Carlsen Verlag GmbH, Hamburg 2017

Den inflyttade Berlinbon Reinhard Kleist hör till de mest flitiga och framgångsrika tyska serietecknarna och illustratörerna. Hans serier handlar om exceptionella personer inom politik, sport och populärkultur – och har blivit flerfaldigt prisbelönade.

Idrottskvinnan Samia Yusuf Omar drömde om att delta i de olympiska spelen i England sommaren 2012. Men hon omkom i en drunkningsolycka i början av april 2011 vid Maltas kust när hon flydde från sitt hemland Somalia. Där hotades hon av islamister för att hon som kvinna ägnade sig åt idrott.

Tecknaren Reinhard Kleist berättar Samia Yusuf Omars historia i Der Traum von Olympia (2015) (”Drömmen om Olympia”) – en serie som både berör och skakar om. Kleist skildrar på ett drastiskt sätt det lidande som flyktingar utsätts för på sin väg till Europa. Och Kleist hoppas, skriver han själv i förordet, att med hjälp av sin serie kunna ”hålla oss medvetna om att bakom mediernas notiser om flyktingpolitiken och bakom de abstrakta siffrorna döljer sig öden och människoliv”. För serien tilldelades Kleist barn- och ungdomslitteraturpriset ”Jahresluchs” för 2016, samt det katolska barn- och ungdomsbokspriset.
 

Fantasifulla och surrealistiska biografierFantastische und surrealistische Biografien

Kleists produktion är rik: Vid sidan av storpolitiska ämnen som det här inriktar han sig även på populärkultur. Exempelvis har han tecknat biografierna till Johnny Cash och Nick Cave. I båda fallen använder han sig av konstgreppet att väva samman biografiska fakta med fantasifulla och surrealistiska inslag.

Kleists uttrycksfulla svartvita bilder har ett expressivt drag – och därför som gjorda för Nick Caves image: hans snävt skurna kostym, hans smala slipsar, hans bakåtslickade hår. I Nick Cave. Mercy on me (2017) berättar Kleist historien om sångaren utifrån två perspektiv – det ena ur hans kompanjons synvinkel och det andra ur synvinkeln för protagonisten i låttexterna. De viktigaste etapperna i sångarens liv är när hans pappa läser Dostojevskij och Shakespeare som godnattsagor, när han senare blir sångare i punkbandet Birthday Party, när han slutligen flyttar till Berlin och bildar bandet The Bad Seeds – tillsammans med bland andra Blixa Bargeld, sångaren i Einstürzende Neubauten. Detta skildrar Kleist som det är – mångfacetterat och omskakande – men gör hela tiden utstickare från Caves biografi och vågar skåda in i avgrunderna i hans låttexter.
 
2006 – året då filmatiseringen av Johnny Cashs liv, Walk the Line, visades på tyska biografer – gav Reinhard Kleist ut sin seriebiografi över sångaren: Cash – I See a Darkness. I den fokuserar Kleist på en sida av Johnny Cash som Hollywoods kärlekshistoria inte bryr sig om: hans mörka sidor. Med expressiva och cineastiska bilder berättar Kleist om topparna och dalarna, om uppgången och fallet för ”the Man in Black” – utlöst av droger och alkoholexcesser.
Även i Der Boxer. Die wahre Geschichte des Hertzko Haft (2012) ”Boxaren. Den sanna historien om Hertzko Haft”), som Kleist 2013 tilldelades ungdomsbokspriset för, tar han itu med ytterligare en biografi: med den judiska boxaren Hertzko Haft som undslapp Förintelsen tack vare att han i ett läger utanför Auschwitz boxades med medfångar på liv och död som underhållning för nazisterna. I samarbete med Hafts son har Kleist förvandlat faderns livsberättelse till en grafisk roman som subtilt skildrar grymheterna och skapar en underström som ingen kan undvika att dras med i. Boken som först publicerades som följetong i Frankfurter Allgemeine Zeitung har vid det här laget översatts till flera språk och vunnit stort gehör i utlandet genom sin tematik och gestaltning.
  • Reinhard Kleist: Berlinoir triologie. Scherbenmund, Mord! Foto (Zuschnitt): © Berlinoir triologie. Scherbenmund, Mord!, Narbenstadt, Edition 52, 2003-2008
    Reinhard Kleist: Berlinoir triologie. Scherbenmund, Mord!
  • Reinhard Kleist: Havanna. A cuban journey Foto (Zuschnitt): © Havanna. A cuban journey, Carlsen Verlag, 2008
    Reinhard Kleist: Havanna. A cuban journey
  • Reinhard Kleist: Havanna. A cuban journey Foto (Zuschnitt): © Havanna. A cuban journey, Carlsen Verlag, 2008
    Reinhard Kleist: Havanna. A cuban journey
  • Reinhard Kleist: Castro Foto (Zuschnitt): © Castro, Carlsen Verlag, 2010
    Reinhard Kleist: Castro
  • Reinhard Kleist: Castro Foto (Zuschnitt): © Castro, Carlsen Verlag, 2010
    Reinhard Kleist: Castro
  • Reinhard Kleist: Der Boxer Foto (Zuschnitt): © Der Boxer, Carlsen Verlag, 2012
    Reinhard Kleist: Der Boxer
  • Reinhard Kleist: Der Boxer Foto (Zuschnitt): © Der Boxer, Carlsen Verlag, 2012
    Reinhard Kleist: Der Boxer
  • Reinhard Kleist: Nick Cave And The Bad Seeds Foto (Zuschnitt): (c) Reinhard Kleist, Nick Cave And The Bad Seeds, Carlsen Verlag GmbH, Hamburg 2017
    Reinhard Kleist: Nick Cave And The Bad Seeds
  • Reinhard Kleist: Nick Cave And The Bad Seeds Foto (Zuschnitt): (c) Reinhard Kleist, Nick Cave And The Bad Seeds, Carlsen Verlag, Hamburg 2017
    Reinhard Kleist: Nick Cave And The Bad Seeds
  • Reinhard Kleist: Nick Cave And The Bad Seeds Foto (Zuschnitt): (c) Reinhard Kleist, Nick Cave And The Bad Seeds, Carlsen Verlag GmbH, Hamburg 2017
    Reinhard Kleist: Nick Cave And The Bad Seeds
  • Reinhard Kleist: Der Traum von Olympia Foto (Zuschnitt): (c) Reinhard Kleist, Der Traum von Olympia, Carlsen Verlag Hamburg, 2015
    Reinhard Kleist: Der Traum von Olympia

Prisad av kritikerna, men sent genomslag hos publiken

För sin debut Lovecraft (1994), som Reinhard Kleist påbörjade och utvecklade under sin studietid i grafik och design, tilldelades han det eftertraktade ”Max och Moritz-priset” på seriefestivalen i Erlangen. Juryn fängslades av de fantasifulla och otäcka historierna om en serietecknare som konfronterades med övernaturliga händelser samtidigt som han arbetar på en biografi över en amerikansk skräckförfattare. Det gör även sitt hur Kleist anordnar sina färgstarka teckningar med hjälp av de arkitektoniskt utarbetade sidorna. En ny stjärna på tyska seriescenen tycktes här ha fötts. Men medan kritiker och seriekännare lovordade hans verk med stora ord, skulle hans album visa sig vara för otympliga och okonventionella för den stora köparskaran. Det har förändrats sedan dess.

Kleist har både till form och innehåll låtit sig inspireras av såväl H. P. Lovecraft, Clive Barker som Oscar Wilde. Av Wildes Dorian Grays porträtt och Barkers Human Remains skapade Kleist uppföljaralbumet Dorian (1996) och i Das Grauen im Gemäuer (2002) (”Skräcken i murverket”) tolkar han i exempellösa, svartvita bilder noveller av Lovecraft.

I början av sin serietecknarkarriär lät Kleist gärna sina skurila och morbida historier utspela sig i apokalyptiska, urbana miljöer. Scenerierna i hans Berlinoir-serie (tillsammans med Tobias O Meissner) är influerade av kulisser och spelplatser ur filmerna Metropolis, Dr. Caligaris kabinettDen tredje mannen eller Blade Runner. I trilogin målar Kleist upp en mörk framtidsvision av staden Berlin, där en lönnmördande hord av vampyrer härskar. Bara några få rebeller vågar stå upp mot tyrannerna och för ett hopplös, underjordiskt partisankrig. Berlinoir är uppvisningsstycke i sin genre och samtidigt en ilsken, politisk parabel till samhälleliga händelser i metropolen.

Utifrån särskilda epoker av det senaste århundrandet skapar Kleist ett komplicerat, retrofuturistiskt lapptäcke av samtiden, där det bara vimlar av citat från estetiska och politiska inriktningar, från arbetarkamp, fascism, DDR-socialism till kapitalism. Med sina utopiska serier reagerar Kleist på verkliga händelser och tecknar ett mångfacetterat och demaskerande porträtt av samhället.

Men Kleist utgår i sina serier inte bara från historiska figurer och händelser, utan också egna intryck och upplevelser. I mars 2008 reste i fyra veckor till Kuba för att göra sig en egen bild av landet och dess människor. I skisser, färgstarka illustrationer och serieepisoder fångar Kleist stämningarna på gatorna i Havanna och befolkningens livssituation.

Havanna – Eine kubanische Reise (2008) (”Havanna – en kubansk resa”) är en resedagbok. Kleist är fullt medveten om att han under sin korta vistelse inte kan få mer än bara en ytlig inblick i Kubas kultur och samhälle. Hans teckningar är visserligen helt befriade från klischéer, ändå har hans åsikt om Kuba sedan han kom tillbaka nyanserats, särskilt i förhållande till samhällssituationen i Tyskland.