Snabb-inloggning:
Gå direkt till sekundärnavigationen (Alt 1)Gå direkt till sekundärnavigationen (Alt 3)Gå direkt till huvudnavigationen (Alt 2)

Tetra Pak
Mjölk i kvadrat

En reklambild från 60-talet visar på ett stort urval av förpackningar
Photo (detail): © Tetra Pak Group

Vare sig det gäller mjölk, juice, vin eller soppor: Tetra Pak har det i sig. Företaget med samma namn grundades av en svensk och förpackningen skulle snart återfinnas överallt i världen. Numera har Tetra Pak sitt säte i Schweiz, där en grupp forskare en dag förbättrade uppfinningen ytterligare, vilket beredde vägen för dess definitiva framgång.

Von Caroline Weiland

  • Tetra Pak har idag världen över en given plats i snabbköpshyllan. Foto (detail): Caroline Weiland
    Från mjölk, juice och vin till passerade tomater och färdiga soppor – som förpackning för livsmedel har Tetra Pak blivit en exportsuccé. Det är en uppfinning som många människor i sin vardag har svårt att föreställa sig vara utan. Företaget, som grundades 1951 i Lund, har idag sitt säte i Schweiz och omsätter årligen 11,5 miljarder euro.
  • Självbetjäningsbutiker ersatte på 1940-talet den traditionella handelsmannen Foto (detail): © Tetra Pak Group
    Precis som hela Europa upplevde också Sverige efter andra världskriget ett ekonomiskt uppsving. Man sneglade på Amerika, där framtiden redan var kommen. Där uppstod idén om självbetjäningsbutiker. Även i Sverige valde den moderna hemmafrun från slutet av 1940-talet allt oftare själv ut vad hon behövde i snabbköpet i stället för att gå till speceriaffären. Färdigförpackade produkter blev populärare och förändrade människors konsumtionsvanor från grunden – de bästa förutsättningarna för engångsförpackningar som Tetra Pak.
  • Svenska mjölkpaket – både praktiska och underhållande Foto: Caroline Weiland
    Mjölk spelade en central roll för Tetra Paks framgång. År 1923 initierade de svenska mejerierna Mjölkpropagandan, en lobbyorganisation som i påkostade reklamkampanjer lovordade dryckens fördelar – och lyckades. Än idag räknas Sverige till de länder med högst mjölkkonsumtion per person. Den svenska nationaldrycken finns i otaliga varianter – från minimjölk med 0,1 procent fetthalt till den säsongsbetonade sommarmjölken – alltid i Tetra Pak och med en särskild höjdpunkt: en roande berättelse på baksidan som bidrar till att frukosten inte blir så tråkig.
  • Mjölkbutik i Uppsala kring 1944 Foto (detail): Gunnar Sundgren © Upplands Museum
    Ända in på 40-talet var man i Sverige tvungen att sälja mjölk i särskilda butiker på grund av att den lätt kunde förfaras. Med eleganta rörelser fyllde butiksbiträdet mjölken ur en stor kylbehållare i kundernas medhavda kannor. Det ändrades i och med snabbköpens uppkomst där man kunde köpa mjölk på flaska. Det var egentligen dyrare på grund av transporten och medförde en besvärlig sophantering, vilket väckte missnöje bland kunderna. Tiden var mogen för en innovativ förpackning.
  • Erik Wallenberg presenterar sin modell Tetraeder Foto: © Tetra Pak Group
    En sak var säker: Den som lyckades utveckla en praktisk och billig förpackning för detta baslivsmedel var finansiellt tryggad. Men det var lättare sagt än gjort. Från Erik Wallenbergs första utkast till Tetra Pak fram till produktionsstarten år 1952 gick cirka nio år. Den intensiva jakten på den perfekta konstruktionen förde ingenjören slutligen till Tetraeder, en form bestående av fyra trekantiga ytor.
  • En reklambild från 60-talet visar på ett stort urval av förpackningar Foto (detail): © Tetra Pak Group
    Fördelarna i förhållande till traditionella förpackningar var tydliga: Tetra Paks Tetraeder var lätta, transporterbara och som engångsförpackningar mycket billigare än glas. Att kontinuerligt slippa fylla på bidrog också det till att spara in på kostnaderna. Det fungerade inte helt olikt framställning av korv. Man började med att fylla en slangformad förpackning med innehåll för att sedan vika den i två steg, och först därefter förseglades förpackningen och separerades för att bli enstaka Tetraeder.
  • Ruben Rausing och hans son Gad och Hans med prototypen från 1946 Foto: © Tetra Pak Group
    Tetra Paks historia går inte att skilja från dess grundare Ruben Rausing (1895–1983). Hans livsbana är ett gott exempel på de förändringar som det jordbrukspräglade Sverige upplevde på under 17- och 1800-talen. I stället för att fylla ut sin fars kostym och bli målarmästare studerade Rausing vid Handelshögskolan i Stockholm och gjorde resor i USA på 30-talet, vilket präglade honom djupt. Hans stora begåvning som affärsman bestod i att hitta de rätta kollegorna och inte låta sig nedslås av bakslag. Så lyckades han grunda ett av de framgångsrikaste familjeföretagen i världen.
  • Kenyanska skolbarn på 50-talet med mjölk i Tetra Pak. Foto: © Tetra Pak Group
    Tetra Pak expanderade tidigt. Snart fanns Tetra Pak även i Frankrike, Tyskland och Italien. Den första Tetra Pak-fabriken utanför Sverige öppnades i Hamburg: Där löpte kartonger på banden i Alster-Milchwerk. Senare följde fabriker som producerade förpackningar i spanska Arganda och franska Dijon. Eftersom förpackningssystemet var billigt och säkert valdes det på 1950-talet ut till ett påkostat skolmjölksprogram i Kenya, där till slut blev en sådan framgång att Tetraeder till och med hamnade på tio-schillingssedeln.
  • Tetra Pak finns idag i nästan alla världens länder Foto: © Tetra Pak Group
    Tetra Paks Tetraeder var populär, men hade sina nycker. Tidningar gav tips på hur man staplade dem i kylskåpet för att bäst spara plats eller undvek att innehållet skvalpade ut. Konkurrenterna låg inte på latsidan och tog fram en kvadratisk variant på marknaden som visade sig duga bättre för vardagsbruk. I Tyskland till exempel uppfann Günter Meyer-Jagenberg från Düsseldorf dryckesförpackningen ”Perga” och fick patent på den 1929. År 1962 gjordes av ”Perga” en förpackning i blockformat. Ett år senare presenterade Tetra Pak sin blockvariant Brik på marknaden. Samtidigt dök den sterila H-mjölken upp – som i flerskiktskartongerna från Tetra Pak bevarades väl. Till en början fanns egentligen ingen procedur för att fylla mjölken aseptiskt, alltså bakteriefritt – tills det uppfanns i Schweiz. Tetra Pak samarbetade med det schweiziska företaget som tidigare utvecklat metoden att hetta upp mjölk bakteriefritt och därmed göra den hållbar. Så säkrade sig Tetra Pak ännu en tävlingsfördel. De billiga produktionskostnaderna tillät även utvecklingsländer att införa det nya systemet och förse befolkningen med hållbar mjölk trots höga temperaturer.
  • Dryckesförpackningarnas livscykelanalys Foto: © Tetra Pak Group
    Engångsförpackningarnas livscykelanalys är ifrågasatt: Visserligen ger till exempel den tyska miljöskyddsföreningen Nabu förpackningen ett gott betyg och skriver att det finns knappt några miljömässiga skillnader mellan systemet med återvinningsbara glasflaskor och engångssystemet med kartonger. Men kartongernas återvinningsgrad är faktiskt mycket lägre än vad som anges, kritiserar exempelvis tvekan Deutsche Umwelthilfe.
Erfindungen und Gegenstände

Ein Beitrag aus Schweden

mit Bezug zu Schweiz,
Deutschland

upp