Snabb-inloggning:
Gå direkt till sekundärnavigationen (Alt 1)Gå direkt till sekundärnavigationen (Alt 3)Gå direkt till huvudnavigationen (Alt 2)

​Inledning
Bauhaus och Sverige

Bauhaus
pixabay.com

Av Simone Schmid

Bauhaus firar 100 år. Och man får väl erkänna att det inte finns så många 100-åringar som i en sådan ålder fortfarande ter sig så pass relevanta och tidsenliga som den legendariska skolan i Weimar/Dessau. 

Som knappt någon annan institution har Bauhaus satt måttstocken för utvecklingen av vårt formmedvetande, vår bostadskultur, även med hänsyn till sociala sammanhang och pedagogik. Under 1900-talet har Bauhaus blivit en självklar referenspunkt inom design, arkitektur och industriproduktion, men utgör också en återkommande referens inom bild- och scenkonst.

Jubileet ger anledning att undersöka varför de idéer som utvecklades vid Bauhausskolan även idag tycks så aktuella och hur de spridit sig från Tyskland och utövat inflytande internationellt. I en artikelserie vill vi granska olika aspekter av Bauhausarvet samt särskilt belysa hur relationer till Sverige såg ut och hur det progressiva tankegodset fångades upp här.

Salka Hallström Bornold undersöker med texten Bauhaus och boendeideal i Sverige hur Bauhausarkitekternas idéer påverkade och förändrade boendeidealen i Sverige under 1900-talet. Hon analyserar i synnerhet, varför det var just här som strävan efter en ny boendeform fortsatte så intensivt.

Kerstin Wickman ger oss med sin artikel Impulserna kom från Tyskland en inblick i Bauhaus personliga förbindelselinjer till Sverige, särskilt på området textil och arkitektur och med hänsyn till ”Stockholmsutställningen” 1930, som markerar funktionalismens genombrott i Sverige.

I Bauhaus och svensk design beskriver Cilla Robach vilka grunder Bauhaus byggde sin formgivning på och med hjälp av exempel visar hon hur dessa togs emot av formgivare i Sverige under 1900-talet. Robach understryker vilken roll den samhälleliga aspekten och strävan efter tillgängligheten till design för en bredare publik spelade i de båda länderna.

I sin artikel Bauhausskolan som modell beskriver Kerstin Wickman hur utvecklingen av Konstfacks undervisningssystem efter andra världskriget refererade till Bauhaus pedagogiska modell för att förnya skolan. Hon visar hur idéer fortplantar sig över generationer och ibland via omvägar och hur Bauhaus impulser därigenom verkar än i dag.

Pia Sira Isaksson och Linda Bergman ägnar sig i sin text Gömda eller glömda - kvinnligt fotografi på Bauhaus och i tidigt svenskt 1900-tal åt en mindre känd sida av Bauhaus. De undersöker särskilt hur kvinnliga elever vid Bauhaus arbetade med det då fortfarande nya mediet och vilka parallella fotografiska experiment och arbeten pågick i Sverige.
 

upp