Snabb-inloggning:
Gå direkt till sekundärnavigationen (Alt 1)Gå direkt till sekundärnavigationen (Alt 3)Gå direkt till huvudnavigationen (Alt 2)

​Clärenore Stinnes
Bilen som redskap för frigörelse

Bilen har för många varit en symbol för frihet och frigörelse. Den har också mer konkret varit ett redskap för inte minst kvinnor att bryta mot traditionella sociala mönster. För Clärenore Stinnes, som var den första att köra jorden runt i bil, gav motorsporten och den våghalsiga resan henne inte bara berömmelse. Genom att sätta sig bakom ratten utmanade hon också stereotypa föreställningar om kvinnor och teknik.

Von Johannes Tångeberg

Maskiner och teknik har historiskt varit ett medel för kvinnor att kunna omdefiniera sina roller och utmana kulturella stereotyper, skriver den amerikanska forskaren Julie Wosk i sin bok Women and the Machine. Ett exempel är bilen, som kunde vara ett redskap inte bara för ökad geografisk rörlighet, utan också ett medel att bryta mot fördomar om kvinnors roller i samhället och om kvinnors förhållande till teknik.

En som utmanade den traditionella kvinnorollen med bilens hjälp var Clärenore Stinnes. I maj 1927 gav sig den 26-åriga Stinnes iväg på en till synes omöjlig resa. Målet: att åka jorden runt i bil, från Tyskland via Mellanöstern och vidare genom Sovjetunionen, Kina, Japan, Sydamerika, USA och tillbaka till Europa.

Det var ett mycket våghalsigt och bokstavligt talat livsfarligt äventyr. Detta var före massbilismens globala genombrott, och resan gick därför till stora delar genom väglöst land. Vid sin sida hade Stinnes den svenske fotografen och filmaren Carl-Axel Söderström, som fått i uppdrag att dokumentera resan.

Kvinnor hade visserligen kört bil ända sedan bilismens allra tidigaste barndom. På 1920-talet var bilen – och kvinnliga bilförare – en symbol för modernitet, oberoende och mobilitet. Men parallellt med föreställningen av bilen som en frihetsmaskin har det också hela tiden funnits en annan bild, där kvinnor i samband med teknik framställts på ett begränsande snarare än frigörande sätt.

En vanlig föreställning var (och är kanske fortfarande hos somliga) att kvinnor var sämre förare än män. Att kvinnor med framgång kunde framföra en viss bil användes som argument för att bilen var så pass lättkörd att till och med kvinnor klarade av att köra den. En annan fördom var att kvinnor inte klarade av de mer tekniska aspekterna av bilägandet, som att serva eller reparare fordonen. Det var också vanligt att kvinnorna bakom ratten framställdes som glamorösa, med eleganta kläder, snarare än som sportiga eller som fartfyllda äventyrare.

Clärenore Stinnes bröt mot dessa stereotyper. Hon intresserade sig tidigt för motorteknik och började som ung – med stor framgång – köra racinglopp. Och hon klädde sig i manskläder. Hennes beteende var säkert provocerande för vissa – hennes familj understödde till exempel inte hennes karriär inom bilsporten. Clärenores far, den kände industrimannen Hugo Stinnes, hade introducerat sin dotter till livet som entreprenör. Fadern dog emellertid tidigt, och därefter tog Clärenores bröder över företagandet. Systern förväntades inta en mer traditionellt kvinnlig, tillbakadragen, roll. Motorsporten blev ett sätt för den unga Stinnes att bryta sig ut ur dessa begränsande förväntningar.

Att i dag ta del av Stinnes jorden runtfärd är som att kastas in i ett nästan overkligt äventyr. Det innehåller allt det som en äventyrsberättelse ska: livsfaror, främmande folk och miljöer, rövarband – och kärlek. Stinnes och Söderström gifte sig, när de återvänt hem, och flyttade därefter till Sverige.  Att läsa om resan och inte minst att ta del av Söderströms fantastiska fotografier och filmupptagningar är också att få inblick i en svunnen tid, på många sätt annorlunda än vår.

Men det går också att hitta likheter mellan nu och då när det gäller föreställningar kring kvinnor, män och motorer. I vår tid kan man till exempel notera att det på stora bilmässor fortfarande förekommer kvinnliga modeller, vars enda uppgift är att mer eller mindre lättklädda posera vid bilarna. Som motpol till detta kan man betrakta reklamen för Volvo-lastbilar, där Jean Claude van Damme utför sin spektakulära uppvisning genom att gå ner i split mellan två bilar.

Hur såg då Clärenore Stinnes själv på sin roll? I sin bok om jorden runtresan reflekterar hon på ett ställe kring just könsroller, när hon noterar att vart hon än kom kretsade kvinnornas frågor till henne kring äktenskap och barn. I en intervju gjord långt senare, fyra år före hennes död 1990, förklarar hon visserligen att hon ”inte är feminist”, men beskriver hur flickor under början av 1900-talet var som en andra klassens människor – något som hon menar fortfarande delvis är fallet. Tydligast blir hon när hon säger att hon inom sig alltid sett sig som jämställd och att hon inte ”ser någon skillnad mellan kvinnor och män”. Sannolikt var det denna inställning, som fick Stinnes att redan som ung helt enkelt följa sitt hjärta, ägna sig åt sina intressen och leda sin expedition med en självklar självständighet och auktoritet.

I dag har bilden av bilen som ett verktyg för frihet bleknat, och bilen förknippas också med problem. Åtminstone förbränningsmotorn tillhör gårdagens snarare än morgondagens teknik. Nu omvandlas samhället i stället av en annan teknikvåg – den allomfattande digitaliseringen. Hur den befäster eller bryter upp traditionella sociala mönster vore ett intressant tema för en annan artikel.
 
Källor och litteratur:
Fröberg, Jonas: „Minikjol, byxdräkt – vd:n undrar var gränsen går”. Artikel i Svenska Dagbladet 2017: https://www.svd.se/kvinnor-kvar-vid-bilmontrar-trots-me-too-debatten
Habinger, Gabrielle: Eine Frau fährt um die Welt. Frederking & Thaler 2017.
Stinnes, Clärenore: Im Auto durch zwei Welten. Promedia, 2007 (nyutgåva av den bok Stinnes skrev efter hemkomsten)
Stinnes, Clärenore – intervju: https://www.youtube.com/watch?v=7PCXCryNqWo
Stines, Clärenore, och Söderström, Carl-Axel: Im Auto durch zwei Welten. Originalfilm der Expedition 1927-1929.
Wosk, Julie: Women and the Machine. John Hopkins university press 2001.
 

upp