Snabb-inloggning:
Gå direkt till sekundärnavigationen (Alt 1)Gå direkt till sekundärnavigationen (Alt 3)Gå direkt till huvudnavigationen (Alt 2)

​Spring
Det tyska kvinnliga serieundret

Spring
Foto: Manfred Bogner

Spring magazine startades av konstnärskollektivet med samma namn i Hamburg 2004. En konst -och serietidning av och för kvinnor.
– Vi hade insett att serievärlden var väldigt mansdominerad, säger en av medlemmarna i Spring, Stephanie Wunderlich.

Von Rojin Pertow

Det “svenska serieundret” brukar på branschspråk referera till framförallt förlaget och serietidningen Galago som sedan 1979 varit pionjärer inom svenska så kallade “alternativa” serier och grafiska noveller. Det vill säga serier som inte handlar om exempelvis superhjältar eller är ritade i den japanska tecknarstilen manga. De svenska seriekändisarna som Liv Strömquist, Nanna Johansson och Sara Granér ingår istället i en stolt europeisk tradition av seriestilar och berättelser som rör sig bortom det overkliga och övernaturliga. Istället finner vi bland dessa tecknare skildringar av livet, sorg, barndom och historiska öden. I Frankrike finns storheter som Julie Maroh (Blå är den varmaste färgen) och från Storbritannien exempelvis Jamie Hewlett (Tank Girl). Och i Tyskland finns bland andra Spring.
 
Magasinet Spring startades 2004 i Hamburg av konstnärskollektivet med samma namn. Varje år sedan dess har kollektivet publicerat ett nummer om året av Spring i form av en antologi av serier, illustrationer och målningar gjorda på frihand. Varje nummer har dessutom ett särskilt tema och viktigaste av allt; innehållet står endast kvinnor för.
– Det tog lång tid för avante garde-serier att etablera sig i Tyskland. Under 1980-talet uppstod en boom inom den tyska alternativkonstscenen men stora förläggare som exempelvis Carlsen Verlag i Hamburg satsade ändå inte på det nya fenomenet utan fortsatte att importera utländska serier som superhjälteserier och Asterix. Serieskapare från forna Östberlin som undervisar på universitet, exempelvis Anke Feuchtenberger i Hamburg, Atak i Halle och Henning Wagenbrett i Berlin uppmuntrade sina studenter att starta kollektiv tillsammans och att producera tidningar som exempelvis Spring och därmed hjälpa varandra att få ut sina serier och sin konst, säger Spring-medlemmen Stephanie Wunderlich och fortsätter.
– Serievärlden i Tyskland idag är väldigt levande. Det finns många kvinnliga läsare och stora kvinnliga skapare. Exempelvis Ulli Lust, Birgit Wehye och Paula Bulling, säger hon.
 
Apropå kvinnor så är det i år hundra år sedan kvinnlig rösträtt infördes både i Tyskland och i Sverige. Hela hundra år, eller är det “bara” hundra år? Kvinnorna på Spring är rörande överens, “bara” hundra år.
– Självklart har vi som samhälle lärt oss mycket på hundra år men det finns fortfarande väldigt mycket att göra i jämställdhetens namn. På ytan sägs det till exempel att kvinnor och män ska ha lika lön för lika arbete, men i realiteten tjänar kvinnor nästan 20 procent mindre i lön än män i Tyskland. I företagsledningar sitter det långt färre kvinnor än män. I konst -och seriesammanhang finns det fortfarande många manliga informella nätverk. Typ “behöver du medverkande till en prestigefull utställning? Fråga min kompis, jag tog en öl med honom igår!”. Så kan det gå till, säger Carolin Löbbert, medlem i Spring.
 
I år är det också ett år sedan Me too-upproren skakade om världen med vittnesmål om sexuella trakasserier och övergrepp mot kvinnor inom snart sett alla yrkeskategorier. En av de branscher där Me too först briserade var nöjesvärlden, närliggande konstvärlden där kvinnorna i Spring är verksamma.
– Min syn på den tyska konstvärlden har inte direkt förändrats sedan Me too faktiskt. Redan innan det kunde jag se många oegentligheter och manliga nätverk inom konst -och seriescenen i Tyskland. Särskilt konstscenen har varit helt dominerad av män de senaste århundradena. Det tar tid att bryta ner alla gränser och strukturer, både fysiskt och mentalt, säger Carolin Löbbert.
 
– Även om konstvärlden i Tyskland inte skakades av något fruktansvärt avslöjande i och med Me too så tror jag att många kvinnor uppmuntrades att ifrågasätta strukturer av alla kvinnor som under Me too-upproren öppet talade om vad de hade fått utstå från män som missbrukat sina maktpositioner. Vi började fråga oss saker som “varför är det regel i kulturlivet att det framförallt är män som bestämmer om kvinnor får göra utställningar, får vissa roller eller olika typer av bokningar?”, säger Stephanie Wunderlich.
 
I Sverige har den alternativa seriekonstformen blomstrat de senaste femton åren. Så sent som i år krävde landets största dagstidning, Dagens Nyheter, att serieromaner bör bli nominerade till det prestigefulla romanpriset Augustpriset. Kvinnorna i Spring är väl bekanta med det  “svenska serieundret”.
            – Generellt är svensk kultur inflytelserik i Tyskland. Det finns till och med ett ord för tyskarnas idealisering av Sverige och svensk kultur, “Bullerbysyndromet”. Svenska barnboksförfattare är väldigt närvarande i tyska barnkammare, till exempel Astrid Lindgren och Selma Lagerlöf. För egen del var det efter att jag som tonåring läste en Max Andersson-serie som jag tillsammans med en vän ritade mitt allra första seriealbum, säger konstnären och Spring-medlemmen Moki.
 
Nästa nummer av magasinet Spring kommer enligt Stephanie Wunderlich att kretsa kring kvinnliga erfarenheter och perspektiv på sex. Kvinnor tar mer och mer plats inom seriekonsten, men konstvärlden i stort präglas fortfarande av män och manligt konstnärskap.
– Spring-kollektivet är ett utmärkt exempel på kvinnor som jobbar med varandra, stöttar och utbyter erfarenheter i en trygg miljö bestående av kvinnlig vänskap. Inom konstvärlden är dock det stora egot fortfarande i centrum snarare än kollektiv, kanske på grund av den gamla idén om det ensamma (manliga) geniet. Men saker och ting är i förändring, säger Moki.
 
 
 

upp