Snabb-inloggning:

Gå direkt till sekundärnavigationen (Alt 1)Gå direkt till sekundärnavigationen (Alt 3)Gå direkt till huvudnavigationen (Alt 2)

Poesitävling
Dikter till Paul Celans minne

Levitation
© Paul Benney

Tävlingen vände sig till högstadie- och gymnasielever som är bosatta i Sverige och den gick ut på att skriva en dikt på svenska som tematiskt relaterar till Paul Celans lyrik. Viktiga motiv hos Celan är förlust, flykt och exil, minnet av det som gått förlorat, men också kärlek. Här presenteras dikterna som fyra gymnasieelever har skrivit.

Carl Granberg:

EN POJKE
upptäckte livet
försvann i det djupa,
vida,
mörka
fångad i sig själv
när ljuset slocknade


Emil Kinman Maly:

jag rullar dig i min skurna handflata
du kind klibbig i blomster
gnider dig rosig i blodhet
från grå till ogrå
från död till nästa dag
jag dig av smuts av blod
rullar dig lätt på en slutstation  

jag rullar dig i min magra handflata
du bröd lent jag formar dig i svärta
ger dig kropp att lyftas dig kropp att knuffas
från bröd till spelpjäs
från mättnad till förströelse
jag dig av smuts av jord
rullar dig lätt på en slutstation 

jag rullar dig i min ömma handflata
du minne djupt som kulan den planterats
ett frö av bly i min livskompis kropp
hans gamla elever partisaner från gömman på vinden
i parad av aningslös aningsfullhet gör Gestapo dem sällskap
från granne till bödel
från maka till änka
jag dig av smuts av kodord
rullar dig lätt på en slutstation 

jag rullar dig i min kalla handflata
du barn taget ur min famn min famn
en liten näsa inte känna min lukt 
mjuka öron aldrig höra min röst
från barn till vuxendom från mor till klagorop
jag dig av smuts av mod
rullar dig lätt på en slutstation 

jag rullar dig i min bleka handflata
du liv funnet här i framtidens forntid
en ljusglimt av ihåliga skuggor 
fyller själshål med tjära
från sken till tomhet
från mig till jag jag dig av smuts av folkmord
rullar dig lätt på en slutstation  

Till min gammelfarmor Babička Malá 


skuldebrev från en hyresgäst av Ellen Nilses

förlåt
för att jag väcker dina minnen från imorgon
och tystar din längtan efter igår
jag vill ju bara
vakna en morgon utan saknaden av sömn
men jag är ledsen för att jag ljuger om rosenbuskar och björkris
om strykjärn och näbbar och klor

förlåt
för att jag simmar fjärilsim med dina känslor
trots att fjärilar aldrig kunnat simma
förlåt för att de drunknar i din mage
redan innan du hunnit bli kär

förlåt
för att jag skriker efter tystnaden
och viskar till oväsendet
men när du ser stjärnhimlen mitt på ljusa dagen
vill jag att du ska veta att jag är ledsen för att jag viker hundöron, med dina knän trots att jag inte vet vilken sida jag stannat på

förlåt
för att jag tog ditt liv med min gaffel
även om tallriken stod tom
förlåt för att näringen rann ner för din kind
tillsammans med glädjen i dina ögon

förlåt
för att jag ser det som inte syns
och blundar för det som är gömt
jag är ledsen
för att jag river upp dina nagelband, till alla du älskar
och famlar i mörkret efter andan
jag vill ju bara bläddra förbi dödsannonser, utan att leta efter ditt namn

förlåt
för att jag sätter din hunger på flygplansläge
trots att du alltid varit flygrädd
förlåt för att din livväst inte fylls
med mina konstgjorda andetag

och förlåt
för att jag skriver meningar du aldrig vill läsa
och suddar ut ord du alltid velat skriva
jag är ledsen
för att dina ben inte bär
upp i backen mot det stora, vuxna berget
fastän du ändå aldrig fick vara barn

förlåt för att jag lämnade dig
och tack,
tack för att du stannade hos mig


Barn, O barn av Hanne Beck Johansson 

I Medelhavets kalla buk ligger barn och sover.
De ligger redo för en bättre dag;
En dag när ytan inte längre stormar,
En dag när kustbevakningens båtar har rostat sönder på kuster,
En dag när haven ätit länders kanter och isar smält till hav.
De ligger där och sover,
De ligger där och gråter,
Och vi glömmer och tömmer
Ord på mening och minnen på färger.
De ska resa sig en dag
(Glöm ej det)
Och kanske kommer de säga oss
Vad vi gjorde fel
Eller kanske
Har de inget att säga
Till oss
 
 

upp