Snabb-inloggning:
Gå direkt till sekundärnavigationen (Alt 1)Gå direkt till sekundärnavigationen (Alt 3)Gå direkt till huvudnavigationen (Alt 2)

Statement
Nina Burton

Nina Burton
Foto: Per Kristiansen

Europas länder delar mitt i sin modernitet ett gammalt arv, och dit hör ordet ”humanism”. 

Von Nina Burton

Det användes redan för 2300 år sedan av Greklands filosofiska stoiker, som då främst syftade på alla människors lika värde. Romarna inbegrep sedan även kulturen i ordet, och ett årtusende senare spreds både den etiska och estetiska innebörden av renässanshumanister som Petrarca.
 
EUNIC:s utställning speglar huvudsakligen den mogna renässanshumanism som på 1500-talet hunnit bli en europeisk angelägenhet. Portalfiguren var Erasmus av Rotterdam som blev en pionjär för både Europatanken och pacifismen. Själv levde han passande nog i sju av Europas länder och hade tidens mest omfattande internationella nätverk. Flera av utställningens humanister kände honom, och nästan alla hade egna europeiska kontaktnät – en del anlitades även som diplomater. Samtliga hade ett levande förhållande till det antika arvet, och några sysslade också med det vi kallar naturvetenskap och samhällskunskap, eftersom renässanshumanismen var bredare än vår tids humaniora. Liksom Erasmus engagerade sig åtskilliga dessutom i pedagogiken och det nya boktrycket för att sprida humanismens idéer.
 
Mycket av allt detta representeras i dagens Erasmusprogram för studenter, som talande nog har blivit EU:s mest framgångsrika projekt. När Europas enhet får samspela med den kulturella mångfalden kan resultatet bli mycket fruktbart.
 
Men humanismens ideal gäller mer än vårt Europa. Det har ett universellt perspektiv som sträcker sig över årtusenden. Det perspektivet behövs mer än någonsin idag, då vårt sätt att leva kan få globala miljökonsekvenser. Lika viktigt som det antika arvets demokrati, kultur och vetenskap är alltså det framtidsansvar som också kräver gemensamma insatser.
 

upp