Erfarenheter av en brytningstid

När vi i dag ser tillbaka på det tidiga 1990-talet tänker vi inte bara på stora händelser som Tysklands återförening, fotbolls-VM eller krigsutbrottet i forna Jugoslavien. Även vida klädesplagg, modem som i allt högre utsträckning pep och brusade i människors arbetsrum och ringande "mobiler" i allt fler byxfickor kännetecknade livssituationen i det återförenade samhället. Men utvecklingen såg olika ut i öst och väst.
 

Våldsbenägna jämnåriga kamrater med rakade skallar och tigande föräldrar präglar den unga jag-berättarens livsvärld i romanen ”Als ich mit Hitler Schnapskirschen aß” (När jag åt körsbärspraliner med Hitler). I denna intervju berättar författaren Manja Präkels hur mycket hennes roman hänger samman med hennes egna erfarenheter av att vara ung i en östtysk småstad på 90-talet.

Det finns knappast någon organisation i den tyska samtidshistorien som har varit lika omstridd och omdiskuterad som Treuhandanstalt. Under jubileumsåret 2019/2020 gör toppolitiker som Angela Merkel och viktiga samtidsvittnen som Birgit Breuel omfattande tillbakablickar – liksom journalister, forskare och naturligtvis det stora antalet drabbade.

För östtyskar innebar omvälvningen 1989/90 oerhörda förändringar i politiskt, ekonomiskt, men även juridiskt hänseende. Östtyskor fick även anpassa sig till ett nytt rättssystem ifråga om skilsmässoprocessen.

Återföreningen 3 oktober 1990 var en stor, politisk händelse, då DDR enligt artikel 23 i grundlagen anslöts till Förbundsrepubliken.[1] Även på lokal nivå skedde en förening i några före detta godsbyar, där västtyska adelsfamiljer och socialistiskt präglade bybor kom samman.