Snabb-inloggning:
Gå direkt till sekundärnavigationen (Alt 1)Gå direkt till sekundärnavigationen (Alt 3)Gå direkt till huvudnavigationen (Alt 2)

Introduktion
Erfarenheter av en brytningstid.
Den östtyska samhällsförvandlingen under 1990-talet

Två män ändrar vägskylten på gatan till Landsberger Allee.
Foto: Daniel Biskup

När vi i dag ser tillbaka på det tidiga 1990-talet tänker vi inte bara på stora händelser som Tysklands återförening, fotbolls-VM eller krigsutbrottet i forna Jugoslavien. Även vida klädesplagg, modem som i allt högre utsträckning pep och brusade i människors arbetsrum och ringande "mobiler" i allt fler byxfickor kännetecknade livssituationen i det återförenade samhället. Men utvecklingen såg olika ut i öst och väst.
 

Von Sabine Pannen

För de flesta västtyskar var det bara postnumret som förändrades, medan östtyskarna fick uppleva återföreningens konsekvenser med full styrka. I de nya förbundsstaterna präglades livet – vid sidan om de nyvunna friheterna – av avindustrialisering, massarbetslöshet och avfolkning, samt ett elitutbyte. Många västtyska tjänstemän och andra experter sändes ut till öst. Detta uppfattades inte enbart som ett stöd utan även som en kulturell tillrättavisning. Samma sak gäller för den utbredda upplevelsen av många västtyskars bristande empati för de speciella (post-)socialistiska erfarenheterna. De västtyska eliternas ihållande dominans i Östtyskland kallades nyligen till och med för "kulturell kolonialism".[1]  
 
30 år efter murens fall diskuteras fortfarande skillnaderna mellan öst och väst i kulturbilagor och pratshower. Det kommer ständigt nya studier som ger bilden av att den sociala skiktningen är på väg att cementeras. Populismen och det högerextrema våldet är särskilt utbredda i forna Östtyskland.  I ljuset av detta framstår det nästan som ett underligt misstag att landet har en östtysk förbundskansler, Angela Merkel. Smeknamnet "Mutti" (sv: "mamma") används både uppskattande och ironiskt av såväl politiska kolleger som journalister och är en tydlig referens till hennes östtyska bakgrund och fostran.[2]
 
Inom litteraturen har de olika erfarenheterna av brytningen med det gamla systemet länge varit ett eget ämne, och romaner av exempelvis Peter Richter, Juli Zeh och nyligen Manja Präkel har fått mycket uppmärksamhet. Men nu har de samhälleliga konsekvenserna av brytningstiden 1989/90 även i allt högre utsträckning hamnat i blickfånget för den samtidshistoriska forskningen.[3] På senare tid har man uttalat ägnat sig åt människors livssituation, erfarenheter och upplevelser. Det handlar om ett samspel mellan mikro- och makroperspektiv; om övergripande processer och om hur aktörer på plats rent konkret förverkligade, utformade, bemästrade och diskuterade förändringarna. En annan viktig del är ett vidgande av perspektivet, i såväl tid som rum. På så sätt kan man få syn på längre utvecklingslinjer, som gör det möjligt att bättre förstå samhällsomvandlingen och bryta upp samtida förlust- och framgångsberättelser.[4] Här följer tydliga och klara presentationer av nyare forskningsarbeten som har undersökt erfarenheter av brytningstiden på detta sätt. Med hjälp av västtyska företagschefer, östtyska partipampar, skilsmässobenägna östttyskar i det nya rättssystemet, återvändande adliga och sedan länge inbodda bybor får vi överraskande inblickar i det östtyska förvandlingssamhället. I en intervju ger författaren Manja Präkels dessutom insyn i ungdomarnas erfarenheter, de som var tvungna att konfronteras med våldsberedda, kalrakade jämnåriga och tigande föräldrar.

[1] Intervju i Berliner Zeitung med Thomas Krüger, generaldirektör för förbundscentralen för politisk bildning, 31 oktober 2017,: https://www.berliner-zeitung.de/politik/bpb-chef-ueber-westdeutsche-dominanz--es-fehlen-uebersetzer-kultureller-differenzen--28746484
[2] "Mama oder Mutti? Deutschlandkarte", Die Zeit. https://www.zeit.de/zeit-magazin/2015/03/mama-mutter-deutschlandkarte
[3] Forskningen om systemomvandlingens samhällskonsekvenser låg till en början helt inom samhälls- och statsvetenskapen. Ett tidigt samhällsvetenskapligt arbete som ägnade sig åt dess upplevelsedimension genomfördes av Sighard Neckel. Jfr Sighard Neckel: ”Waldleben. Eine ostdeutsche Stadt im Wandel seit 1989”. Frankfurt a.M./New York 1999. En första översikt över pågående och avslutade forskningsprojekt gällande den historiska analysen av omvandlingen återfinns i Marcus Böicks och Kerstin Brückwehs "Weder Ost noch West". Themenschwerpunkt über die schwierige Geschichte der Transformation Ostdeutschlands", Zeitgeschichte Online: https://zeitgeschichte-online.de/thema/einleitung-weder-ost-noch-west.
[4] Inom det tyska språkområdet har Philipp Thers arbete varit en inspirationskälla, som beskriver Östtysklands omvandling som en del av nyliberalismens historia, undersöker "ko-transformationer" och breddade synen på östra Centraleuropa. Jfr Philipp Ther: Die neue Ordnung auf dem alten Kontinent. Eine Geschichte des neoliberalen Europas, Frankfurt a.M. 2014.

upp