Per Kornhall
Den svenska strategin

Klassrum
Klassrum | © Colourbox

Den svenska strategin för att hantera pandemin sticker ut. Man har inte använt sig av strikt nedstängning; skolor, restauranger och köpcentrum har fortsatt öppet och man rekommenderar inte användning av munskydd.

Sverige fick också mångdubbelt fler döda per capita än de nordiska grannländerna i den första vågen, som också ebbade ut långsammare än i andra länder[1]. Strategin byggde på frivillighet, att vården inte skulle bli överlastad och långsiktighet. Man sade sig vilja införa åtgärder som var uthålliga och undvika ryckighet med återkommande nedstängningar och lättnader. Den svenska strategin har haft både ett brett stöd samtidigt som den blivit kraftfullt kritiserad[2].
 
Den innebar att föräldrar i Sverige var tvingade att skicka sina barn till grundskolan och det var bara gymnasieskolor och universitet som gick över till distansundervisning. Svenska grundskolelärare har inte behövt ställa om lika mycket som i andra länder men många blev ändå tvungna till det, eftersom både elever och lärare skulle vara hemma vid minsta symtom. 
 
Omställningen till digital undervisning i gymnasieskolan skedde relativt smärtfritt. Sverige har ett av världens mest digitaliserade skolsystem med en hög täthet av digital teknik[3]. Olika aktörer agerade snabbt, skapade en gemensam nätresurs för digitala utbildningsresurser[4] och läromedelsförlagen gav gratis tillgång till digitala läromedel. Preliminära analyser visar ingen påverkan på betygen under våren[5].
 
Detta ska inte tolkas som att det inte finns en stor oro för vad som hänt med sårbara elever under pandemin, utan som att det trots pandemin gått förvånansvärt bra. Lärare har i flera undersökningar också uttryckt arbetsmiljöproblem under pandemin[6],[7]. Att det ändå gått så bra beror på yrkeskårens inbyggda motivation, en känsla av att vi ska klara det här tillsammans och att den digitala infrastrukturen redan var så väl utbyggd.
 
Efter sommarlovet var smittalen låga. Höstterminen startade därför med öppna gymnasier och lärosäten. Folkhälsomyndigheten uppfattade läget positivt en bra bit in i oktober månad (trots stadigt stigande smittade) och man släppte på olika begränsningar. De menade länge att Sverige inte skulle drabbas av någon andra våg[8]. Men nu under vintern har Sverige åter igen både nya konstaterade smittfall och dödsfall vilket påverkar hur lärare ser på situationen. Alla medborgare i Sverige rekommenderas nu att hålla nere sina sociala kontakter, offentliga sammankomster med fler än 8 är inte tillåtna och gymnasieskolorna har återigen övergått till distansundervisning.
 
Man ser nu en växande kritik från fackförbund och protester bland lärare på sociala medier. Bland det som upprört lärare mest är att det till helt nyligen var tillåtet för covidsjuka föräldrar att lämna barn med symtom till förskolan, och svårigheter att undvika närkontakt i trånga skolor utan rekommendationer om munskydd eller smittskyddsrutiner. Svenska lärare i riskgrupper har inte kunnat arbeta hemma vilket har orsakat oro för dem när de, till exempel, har beordrats vara på arbetet för olika gemensamma utbildningsinsatser.
 
Folkhälsomyndigheten har sagt att lärare i de högre stadierna inte löper större risk än andra att smittas[9], men forskare som tittat på samma data menar att detta är ”vilseledande”[10]. Forskarnas bild är i linje med studier som visar att asymtomatiska unga kan sprida smitta[11] och visar att lärare har blivit drabbade.
 
Sammantaget har Sveriges unika väg betytt att lärare och elever har haft möjlighet till att mötas mer än i de flesta europeiska länder. Men det har också kommit med ett pris i form av högre samhällsspridning, höga dödstal, oro och nu också misstro bland lärare. Sveriges lärare, precis som alla hoppas nu på ett vaccin och på att återigen få kunna möta varandra och sina elever utan rädsla.

[1] https://ec.europa.eu/health/sites/health/files/state/docs/2020_healthatglance_rep_en.pdf
[2] https://www.theguardian.com/world/2020/may/24/sweden-wrong-not-to-shut-down-says-former-state-epidemiologist
[3] European_Commission. (2019). 2nd Survey of Schools: ICT in Education. Sweden Country Report. Brussels, European Commission, Directorate-General of Communications Networks, Content & Technology.
[4] https://www.skolahemma.se
[5] https://www.skolverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2020-07-15-andelen-behoriga-elever-okar-trots-corona
[6] https://www.lr.se/download/18.48c9289d171c2357975a1b1/1589370600831/PM1_Coronapandemin_ och_kunskapstappet_i_skolan_LRUND184PM_202005.pdf
[7] https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2020/04/uppdrag-att-genomfora-stodjande-insatser-med-anledning-av-covid-19/
[8] https://www.dn.se/sverige/tegnell-okade-smittspridningen-ar-inte-en-andra-vag/
[9] https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/november/larare-har-ingen-hogre-risk-for-att-smittas-av-covid-19/
[10] https://www.expressen.se/debatt/fhm-vilseleder-om-smittorisken-for-larare/
[11] Till exempel: https://science.sciencemag.org/content/370/6517/691

Din åsikt är viktig

Berätta kortfattat vad du gillar och vad vi kan förbättra.

upp