Karin Nygårds: Digitaliseringen av vardagen
Med världen i våra händer

Digitalisering av den svenska vardagen
Digitalisering av den svenska vardagen | Foto: Marvin Meyer på unsplash .com

För oss svenskar är digitaliseringen av vardagen ett faktum, från att vi vaknar och sträcker oss efter mobilen, till att vi gäspande skriver ett sista inlägg till vännerna på sociala medier innan vi somnar. Med hjälp av våra mobiltelefoner tänder och släcker vi de många lamporna i våra hem (viktigt under det mörka halvåret). Via mobilen kan vi låsa, och låsa upp, våra ytterdörrar.

Vi beställer hem veckohandlingen från mataffärernas hemsidor eller appar och slipper därmed trängas bland hyllorna. Faktum är att många av oss beställer hem det mesta numera. Mediciner levererade till dörren är särskilt praktiskt när man inte orkar gå till apoteket, men också värdefullt för att förhindra smittspridning. Vi behöver inte gå hemifrån alls när vi blir sjuka, eftersom vi kan videomötas med våra husläkare eller ringa upp någon av alla kommersiella nätläkar-appar.

Hundratusentals får idag sina besked från myndigheter och en majoritet av sina räkningar till digitala brevlådor. Deklarationsdags brukade innebära många timmar begravda i pappersarbete. Idag avklaras det med några knapptryck på mobilen.

Om våra barn behöver pengar till mellanmål fixar vi det sekundsnabbt med Swish, en app för att föra över pengar mellan bankkonton. Vi kan betala skatten med Swish också. För att pendla krävs sällan fysiska kort eller biljetter – de ligger nu digitalt i mobilen. Samma sak när vi flyger eller åker tåg.

För att alla dessa tjänster ska fungera i mobilen, behövs för det mesta en digital legitimation. Den överlägset vanligaste svenska tjänsten heter BankID. 98 procent av svenskarna mellan 18-67 år har ett eller flera BankID. Andra lösningar existerar också, som FREJA eID, men de är inte lika integrerade med samhällstjänsterna.

Det är en svaghet i systemet att de flesta samhällsviktiga digitala tjänster är beroende av en lösning som ägs av bankerna. Ett svenskt personnummer och ett bankkonto krävs för att få ett BankID, vilket också stänger ute en del av befolkningen.

Alla svenskar är inte beroende av sin mobil för att klara vardagen. De flesta digitala tjänster kan lika gärna användas på en dator. Dock är Sverige ett mycket mobiltätt land. Sett till antal mobilabonnemang har 146 procent av befolkningen en mobiltelefon. Tyskland är inte långt efter med sina 132 %, enligt DataReportal (datareportal.com)

I dagsläget når varken bredband eller mobiltäckning 100 procent i Sverige, vilket skapar vita fläckar i digitaliseringens utbredning. Målet har varit att nå full mobiltäckning till år 2023 och full bredbandsutbyggnad 2025, men det är oklart om detta kommer att uppfyllas. 

Under pandemin ökade betalningar med mobilen stort. Swish var den stora vinnaren, främst hos äldre. Idag har Swish cirka 7 miljoner användare och är det näst mest populära svenska betalningssättet. Kontantkortet behåller förstaplaceringen. De kontaktlösa betalningarna med hjälp av blippfunktion, liksom integrering med mobilen, gör att kortet oftast är den smidigaste lösningen i butiker.

Bara 10 procent av svenskarna betalar med kontanter och antalet har minskat konstant de senaste åren. Många butiker och restauranger har skyltar som meddelar att kontanter inte accepteras (något som brukar förvåna turister som växlat till svenska kronor).

Digitala betalningar är billigare än kontanthantering. Det krävs inte samma säkerhetsapparat för att förvara och frakta pengar. Digitala betalningar har också minskat antalet rån mot butiker och banker, eftersom det inte finns kontanter att hämta.

Trots fördelarna är det viktigt att värna möjligheten till kontant betalning. En digital betalning lämnar alltid spår. Med tanke på integriteten väljer därför vissa bort betalkort och Swish. Den valfriheten är viktig i en demokrati. Alla medborgare har inte heller möjlighet att ha ett bankkort eller Swish. De människorna måste också kunna handla mat, besöka vårdcentralen och så vidare. Därför finns det en lag om krav på kontant betalning i Sverige. Det finns också en beredskapstanke bakom bevarandet av kontanter, eftersom det behövs alternativ till det digitala i händelse av krig eller annan kris.

År 2017 fick Sveriges Riksbank i uppdrag att undersöka möjligheterna att ta fram en statlig e-krona. En fördel med e-kronan är att den inte skulle behöva kopplas till ett bankkonto, vilket skulle underlätta möjligheten till elektroniska betalningar för fler medborgare. Man genomför nu ett pilotprojekt och fördjupade utredningar om e-kronan, men det finns inget beslut om e-kronans vara eller icke vara i framtiden.

Svenskarnas inställning till digitaliseringen går upp och ned i de vågor som även kan noteras på internationell nivå. Före pandemin rådde skepticism på sina håll. När vi väl drabbades av krisen visade det sig inte vara så dumt att Sverige redan hade så många av dessa system på plats.
Visst finns nackdelar med digitaliseringen och nog kan tekniken krångla och skapa frustration ibland. Men på det stora hela har mycket av livet blivit enklare, tack vare att vi numera har hela världen i våra händer.


Karin Nygårds
Foto: Severus Tenenbaum
Karin Nygårds, prisbelönt lärare och digitaliseringsexpert som bland annat arbetar med att utveckla digital kompetens i skolan.








 

upp