Är Sveriges skolor uthålligare?

I Sverige fick barn och ungdomar mycket oftare gå till skolan än i Tyskland.
I Sverige fick barn och ungdomar mycket oftare gå till skolan än i Tyskland. | © Colourbox

I Sverige och Tyskland upplevdes pandemin mycket olika. En återblick visar att skolorna i det ena landet visserligen var bättre förberedda på krisen, men det som avgjorde var något annat.

Von Christiane Stella Bongertz

När Tyskland den 22 mars 2020 genomförde sin första nedstängning stängdes också alla skolor. Från den ena dagen till den andra fick barn, föräldrar och lärare befatta sig med distansundervisning – för många var det första gången.

Vid samma tid ändrade sig för merparten av barnen i Sverige inte särskilt mycket. Idrottslektionerna hölls visserligen utomhus, och utvecklingssamtalen skedde via Zoom, men: Skolorna upp till nionde klass hölls öppna.

I gymnasieskolorna var strategin mer lik den tyska. Eftersom äldre ungdomar lättare blev sjuka gjorde man undervisningen digital från mitten av mars till sommarlovet 2020, samt ytterligare en gång mellan december 2020 och januari 2021. På hela taget däremot betydligt kortare: Medan gymnasieskolorna i Sverige var bara stängda i 61 dagar var de tyska skolorna stängda 182 dagar (grundskolorna) och 185 dagar (sekundärskolorna).

Skolstängningarna gav okänd nytta, men stor skada
 

Huruvida stängningarna på ett avgörande sätt bidragit till spridningen av coronaviruset kunde den sommaren 2022 i Tyskland tillsatta kommissionen av sakkunniga inte bedöma. De var däremot eniga om följderna för alla grupper. Det konstaterades ”att (…) andelen barn med psykiska problem ökade.”

Hos ungdomar steg drogmissbruket, medan utvecklings-, språk- och talstörningarna blev vanligare bland grundskolebarn. Dessutom framhävdes ”att COVID-19-pandemin har haft negativa effekter på inlärningen i dess olika bemärkelser, särskilt i socialt eftersatta befolkningsgrupper.”

Tyska fjärdeklassare halkade efter i tyska ett halvår, i matte ett kvartal. Dessutom hade många barn börjat att röra sig allt mindre och åt mer snacks och godis.

I de lägre klasserna i Sverige fanns det knappt några negativa följder

Coronatiden passerade inte heller obemärkt förbi i svenska skolor. Lärare pekade i undersökningar på kunskapstapp hos eleverna i klass åtta och nio – på grund av hög frånvaro, även om dessa barn ju fick gå till skolan. Hos de yngre, alltså hos merparten av eleverna, noterades ändå knappt några negativa effekter. Här visas klart och tydligt fördelen med att avstå från att stänga skolorna.

I distansundervisningen för de högre klasserna uppenbarade sig däremot enligt lärarnas uppfattning större kunskapstapp, precis som i Tyskland. Detta upplevdes även här särskilt oroväckande hos ungdomarna, som redan före pandemin upplevde svårigheter.

Överlag fanns det liknande negativa effekter, om än inte lika dramatiskt märkbara som i Tyskland. Betygen blev inte sämre, i matematik blev de till och med bättre. Och undervisningen som blev uppskjuten kunde tas igen helt och hållet. Det ger intryck av en större uthållighet i de svenska skolorna.

Digitalisering är fokus i svensk utbildningspolitik

Att det sammanfattningsvis har sett bättre ut för Sveriges del beror inte bara på de kortvarigare stängningarna, utan också att de svenska skolorna är bättre tekniskt rustade för distansundervisning, samtidigt som både lärare och elever redan har erfarenhet av digital inlärning.

Digitaliseringen har under många år stått i fokus för den svenska utbildningspolitiken. Lärarna får regelbundet kompetensutveckling, eleverna har tillgång till läromedel som är kopplade till enhetliga onlineplattformar och appar, som såväl i skolan som hemma.

Lika möjligheter befrämjas: Tack vare målet ”en elev, en dator” är normalfallet numera att barn i högre klasser tillhandahålls en bärbar dator av skolan.

Dessa förutsättningar har gjort övergången till distansundervisning säkerligen inte helt friktionsfri, men i alla fall underlättat den. I Tyskland däremot var lärare och elever ofta hänvisade till sig själva: digitala plattformar för inlärning existerade knappt, datorer fick man ordna privat –  problematiskt för familjer med låg inkomst.

Är Sverige en förebild i kriser? Ja och nej.

Tyska skolmyndigheter kan lära sig ett och annat av den svenska digitala strategin. Även vad gäller lösningar på de problem som blev uppenbara i krisen: Vissa svenska elever med inlärningssvårigheter hade det tufft hemma med att ange lösenord eller ändra datorns inställningar. För dessa barn tog man fram en ”magic button” för att hantera komplicerade valprocesser eller komma direkt till respektive lektion.

Trots allt detta har svenska lärare pekat ut distansundervisningen som orsaken till att elever har svårigheter. Överraskande? Bara vid första anblicken. För även god digital undervisning når inte upp till den kvalité som fysisk undervisning har. Det senare, enligt lärarnas bedömning, ger helt enkelt bättre möjligheter till värdering, respons och stöttning.

Facit: Digitala undervisningsmöjligheter kan fungera som ett viktig verktyg i kristider, framför allt när verktygen etablerats i förväg. Samtidigt vägs de inte upp av nackdelarna med att hålla skolorna stängda. Inget överträffar det verkliga livet i skolan.
 

Källor (urval):
 

Freundl, V., Stiegler C. und Zierow L. (2021), "Europas Schulen in der Corona-Pandemie – ein Ländervergleich", ifo Schnelldienst 74 (12), 41-50

Nilsberth, M., Slotte, A., Høegh, T.  et al. (2021). Classrooms going online: Nordic lower secondary teachers’ readiness at the COVID-19 outbreak. Education in the North, 28(3) pp. 44-62

Kunskapstappet i grundskolan under covid-19-pandemin, Skolverket, Stockholm, Juni 2022

Kunskapstapp och betyg i gymnasieskolan under covid-19-pandemin, Skolverkett, Stockholm, Juni 2022
 

Din åsikt är viktig

Berätta kortfattat vad du gillar och vad vi kan förbättra.

upp