Raphael Boch
Düsseldorf – metropolen i Nordrhein-Westfalen

Rheinuferpromenade, Düsseldorf
Rheinuferpromenade, Düsseldorf | © Colourbox

Düsseldorf är huvudstad i Nordrhein-Westfalen. Med sina 640 000 invånare är staden en av de bästa städerna i hela Tyskland sett till livskvalité.

Düsseldorf är smältdegel för de mest spridda nationaliteter. Med 8 000 japaner finns där den största japanska befolkningen i Tyskland, som årligen till och med håller ett eget jätteevenemang, ”Japandagen”. Staden är dessutom ett av de attraktivaste centren i Nordrhein-Westfalen. Folk kommer till Düsseldorf för att arbeta och leva, vare sig de kommer från Ruhrområdet, Rhenlandet eller Bergisches Land.
 
Rhensk livskänsla

Utöver många grönområden, som Hofgarten mitt i staden, är det framför allt läget vid Rhen som gör Düsseldorf till en stad med en alldeles särskild atmosfär. Alldeles intill floden ligger förbundslandets högsta byggnad – Rhentornet. Med sina knappa 240 meter går tornet att beundra på långt håll tack vare det flacka landskapet. Över Rhen löper sju broar som förbinder stadsdelarna på båda sidor om floden. Världskänt är Königsallee med sina otaliga, internationella boutiquer, samt den näraliggande gamla stadskärnan där man hittar många populära krogar och restauranger.
 
Kända politiker från Düsseldorf

Som huvudstad i Nordrhein-Westfalen står denna metropol hela tiden i offentlighetens fokus. Staden vid Rhen har fungerat som språngbräda för en rad politiska karriärer. Otaliga inflytelserika politiker kommer från Düsseldorf. Till exempel Svenja Schulze (SPD), som sedan 2018 är minister för miljö, naturskydd och kärnkraftssäkerhet. Eller Marie-Agnes Strack-Zimmermann (FDP), som gick från att vara lokalpolitiker i Düsseldorf till att bli biträdande partiordförande för FDP.

Likaså har Nordrhein-Westfälischer Landtag som ligger Düsseldorfs centrum alstrat inflytelserika personligheter. Till exempel Johannes Rau (SPD), som mellan 1978 och 1988 först var ministerpresident i Nordrhein-Westfalen, senare från 1999 till 2004 förbundspresident för Tyskland. Eller Hannelore Kraft (SPD), som från 2010 till 2017 var den första kvinnliga ministerpresidenten i Nordrhein-Westfalen.
 
Detlev Karsten Rohwedder vann berömmelse av sorgligt slag. Företagsledaren utsågs av DDR:s ministerråd till chef för Treuhand. Efter murens fall 1989 och Tysklands återförening 1990 skulle han säkra, på nytt ordna och privatisera DDR:s statliga företags tillgångar. I och med detta fick han många medborgare emot sig, framför allt i de östtyska förbundsländerna. Några månader efter sitt utnämning till president blev Rohwedder 1991 skjuten i sitt hus i Düsseldorf av krypskyttar. Än idag är det inte klarlagt vem som var attentatsmannen.
  
Trafikutmaningen

En av stadens största politiska utmaningarna är trafiken. Varje morgon pendlar över 300 000 människor in och ut ur Düsseldorf. Det skapar långa köer. I år har staden försökt få grepp om detta. Fram till nyligen gjordes försök att minska utsläpp av växthusgaser och partiklar med hjälp av så kallade "miljöleder" som nu har tagits bort och där endast bussar, taxibilar och eldrivna fordon fick köra. Intelligenta trafikljus provas för närvarande för att se till att trafiken flyter på smidigt.
 
Politisk satir på karnevalen

Karnevalen betraktas i Rhenlandet som en femte årstid. Vid sidan av Köln är Düsseldorf centrum för detta ”narraktiga” upptåg. Båda städer förenas i sin kärlek till karnevaler och sin rhenska optimism. I övrigt är de rivaler. När Düsseldorf i mitten av 1800-talet var med ett ekonomiskt uppsving började de båda städerna vid Rhen att konkurrera. I Düsseldorf dricker man Alt-Bier, i Köln 3,5 mil därifrån dricker man Kölsch. Medan düsseldorfarnas karnevalrop lyder ”Helau” ropar man i Köln ”Alaaf”.
 
För huvudnumret på karnevalen ansvarar varje år Düsseldorfkonstnären Jacques Tilly. Denne vagnbyggare får mycket uppmärksamhet under karnevalen för sin politiska-satiriska korteger. Jacques Tilly har gjort sig lustig över alltifrån Donald Trump till Theresa May och coronaviruset. Den av papier-maché upp till sex meter höga vagnen är varje år fram till det festliga Düsseldorfer rosenmåndagståget en väl bevarad hemlighet. Sedan rullar den förbi en miljon karnevalbesökare genom staden. Washington Post, New York Times eller die Daily Mail brukar vara där för att rapportera.
 
Ett unikum: ”Skuldfriklockan”

Något kuriös är historien om den så kallade ”skuldfriklockan” i Düsseldorf. Metropolen vid Rhen var i 13 år utan skulder. Och som sådan en av de få städerna i regionen. 2007 lät den dåvarande borgmästaren Joachim Erwin (CDU) montera en för ändamålet framställt ur uppe på rådhuset. Detta visade hur länge staden var skuldfri. Dagens borgmästare Stephan Keller (CDU) lät ta bort uren 2021. Ty de facto hade staden redan flera år tidigare måst uppta nya krediter. ”Skuldfriklockan” passade då inte längre in i bilden och monterades ner.

upp