Contemporary Significance and Scope of the Frankfurt School
Inom ramen för den internationella konferensen ”The Future of Critical Theory. Contemporary Significance and Scope of the Frankfurt School” antar sig sociologer, filosofer och litteraturvetare uppgiften att besvara frågan om Frankfurtskolan och den kritiska teorins aktualitet och framtid.
Vilka av dess politisk-filosofiska och samhällskritiska perspektiv och impulser kan och bör aktualiseras och utvecklas i tolkningen av samtiden och den framtid som denna vetter mot?
Till de centralaste frågorna för Frankfurtskolans medlemmar, såsom exempelvis Theodor W. Adorno, Max Horkheimer, Herbert Marcuse, Walter Benjamin, Jürgen Habermas and Axel Honneth, hör människans status och ofrihet i det kapitalistiska samhället, vilket Adorno beskrev som ett ”förbländningssammanhang”. I detta reduceras människorna till ett blott bihang till kapitalets maskineri och blir till utbytbara varor genom marknadens princip. Han beskrev också människornas alienation som ett samhälleligt resultat av den så kallade kulturindustrins manipulation. Därför är, enligt Horkheimer, den största skillnaden mellan traditionell och kritisk teori att den sistnämnda väsentligen alltid ser som sin uppgift att leda till en grundläggande förändring av samhället. Ett hinder för en sådan samhällsförändring är dock att människornas ofrihet och dess struktur är väldigt svår att urskilja och bli medveten om. Den kritiska teorins uppgift blir därmed både att begreppsliggöra och att förbereda förändringen av samhället.
För att ta itu med denna problematik utvecklade Frankfurtskolans olika medlemmar olika politisk-teoretiska perspektiv, och frågan som ställs på denna konferens är alltså vilken aktualitet dessa har idag. Vilken aktualitet har Frankfurtskolans program i sin helhet liksom de enskilda medlemmarnas teorier?
I samarbete med Södertörns Högskola, Riksbankens Jubileumsfond, Judisk Kultur i Sverige och Institut français
Tillbaka
