Peter Huchel på svenska

Gycklarna är borta (övers. Johannes Edfelt), Coeckelbergh 1975 Främlingen går sin väg (övers. Lars-Inge Nilsson), Ellerström 1988 Nionde timmen (övers. Ludvig Berggren), edda 2020

50 år med översättningsstöd

50 år med översättningsstöd Goethe-Institut

I 50 år har det funnits översättningsstöd i Sverige för förlag som ger ut tysk litteratur, vilket möjliggjort över 250 titlar i svensk översättning. Stora och små förlag har satsat på tysk litteratur och gett ut allt från barnböcker till aktuell samtidslitteratur.

Mer om projektet

Litterära Översättare

Jesper Festin

Jesper Festin har arbetat som översättare sedan 2015 och har hunnit översätta ett 20-tal titlar från tyska – senast Judith Hermanns kritikerrosade roman Hemma. Här berättar han om hur han kom in på översättarbanan.

Foto: Therese Korritter
Margaretha Holmqvist

Hon har översatt fyra Nobelpristagare och introducerat författare som Thomas Bernhard och Christa Wolf på svenska. Margaretha Holmqvist är en av de stora litterära översättarna i Sverige. En förebild och mentor för flera generationers översättarkollegor.

© Norstedts/Bonniers/Panter/Trevi
Linda Östergaard

En roman gjorde ett sådant intryck att hon kändes sig tvungen att översätta den. Så började Linda Östergaards yrkesbana som översättare för snart 20 år sedan. Romanen var Ingeborg Bachmanns Malina. Östergaard har nu översatt en stor del av österrikarens verk till svenska.

Linda Östergaard, Foto: Anna Lindberg (Ellerströms, Rámus Förlag & Pequod Press)
Madeleine Gustafsson

Litteraturkritikern och författaren Madeleine Gustafsson började översätta när hon bodde i Berlin åren 1972-73. Sedan dess har hon ständigt återkommit till att översätta litteratur från tyska, franska och italienska vid sidan av det egna skrivandet.

© Panter/Norstedts
Jan Erik Bornlid

Går det att översätta Thomas Bernhard? Frågar man Jan Erik Bornlid så lyder svaret: Alla försök är dömda att misslyckas. Ändå har han ägnat 20 år åt denna författare från Österrike – och lyckats översätta en stor del av författarskapet till svenska.

© Tranan
Jens Christian Brandt

Hur är det att vara kritiker och översättare? Jens Christian Brandt känner till bägge sidorna av branschen. Här berättar han om kritikerns dilemma inför att ge översättaren en rättvis recension och varför det som kritiker är nödvändigt att ägna sig åt översättning.

© Nillson/Nirstedt Litteratur
Joachim Retzlaff

Joachim Retzlaff har översatt facklitteratur från tyska tidigt 80-tal. I synnerhet filosofi har varit föremål för hans översättargärningar. Kant, Arendt och Habermas är några av de tänkare som han gjort tillgängliga på svenska.

© Arkiv förlag/Bokförlaget Stolpe/Bokförlaget Daidalos
Aimée Delblanc

Aimée Delblanc är en av Sveriges mest erfarna översättare och har översatt det mesta – från Nobelpristagare och klassiker till nutidslitteratur och biografier. Här ger hon sina bästa tips till nyblivna översättare.

Foto: Lasse Ahlbom/Lind Co/Norstedts

Förläggare

Anna Bengtsson

Ersatz har i många år introducerat tyskspråkig litteratur i Sverige. Anna Bengtsson var med och grundade förlaget 1994 och är även verksam som översättare från tyska.

© Ersatz
Svante Weyler

Svante Weyler har på många olika sätt lyft fram den tyskspråkiga litteraturen i Sverige. 2007 grundade han Weyler förlag och har introducerat författare som Silke Scheuermann, Ingo Schulze och Juli Zeh på svenska.

Foto: Sofia Runarsdotter
Daniel Pedersen

Bokförlaget Faethon har sedan starten 2015 satsat mycket på tyskspråkig litteratur i översättning – ofta med originella och oväntade utgivningar. Litteraturforskaren Daniel Pedersen berättar varför han grundade Faethon.

© Faethon

Tysk litteratur på svenska

Över 250 titlar har översatts till svenska med hjälp av vårt översättningsstöd. Vi presenterar ett urval här.

Först på svenska – sedan på världsspråken
Michael Ende

“Den oändliga historien” är en av världens mest sålda ungdomsböcker. Michael Ende (1929–1995) översattes tidigt till svenska – flera år före den världsberömda filmatiseringen och även långt före både engelska och franska översättningar.

© Goethe-Institut
Århundradets debut
Judith Hermann

1998 debuterade Judith Hermann med Sommerhaus, später och blev över en natt Tysklands litterära löfte. 28-åringen från Berlin-Neukölln hyllades unisont av den tyska kritikerkåren och det dröjde inte länge innan hon även i Sverige blev ”det unga Berlins röst”.

© Goethe-Institut
Nobelpristagaren
Herta Müller

Herta Müller debuterade 1982 i Rumänien med prosaverket ”Niederung”. På svenska fick den titeln Flackland (Alba) och översattes 1985 av Susanne Widén-Swartz. Det var början på en stabil utgivning av Herta Müller i Sverige. Med ungefär två års mellanrum skulle ett nytt verk av Müller ges ut på svenska.

© Goethe-Institut
Sent omsider i svensk språkdräkt
Frederike Mayröcker

Friederike Mayröcker (1924–2021) publicerade sina första dikter 1946 och är en av de mest inflytelserika tyskspråkiga författarna efter andra världskriget. Nästan 60 år efter sin debut översattes hon till svenska och fick därefter genomslag – vid drygt 80 års ålder.

© Goethe-Institut
En litterär krönikör av samtiden
F.C. Delius

Det sägs att tyska litteraturkritiker länge har försökt identifiera ”den stora Wende-romanen”. Idag får man konstatera att det finns en mängd olika berättelser om die Wende. Den allra första så kallade Wende-romanen anses dock Friedrich Christian Delius (1943-2022) ha skrivit 1991.

© Goethe-Institut/Bokförlaget Tranan
I skuggan av Böll och Grass
Siegfried Lenz

Siegfried Lenz (1926–2014) var ett av Västtysklands stora författarskap som med romanen “Deutschstunde” nådde många läsare. Även i Sverige var Lenz en mycket uppmärksammad författare under 70- och 80-talet. Hela tolv titlar av Lenz har översatts till svenska.

Goethe-Institut
Ett diktarliv mellan öst och väst
Helga Novak

Helga Novak (1935–2013) var en av DDR:s största lyriker, trots att regimen inte lät henne publicerade sina dikter i landet. På 80-talet översattes hennes självbiografiska romaner till svenska.

Goethe-institut
Den oväntade återupptäckten
Peter Huchel

Peter Huchel beskrevs i Sverige som en av den tyskspråkiga samtidspoesins största namn under 70-talet jämte Paul Celan och Ingeborg Bachmann. Under efterföljande decennier glömdes han bort. 2020 översattes han på nytt.

© Goethe-Institut