Logo Goethe-Institut

Sverige

50 år med översättningsstöd

50 år med översättningsstöd Goethe-Institut

I 50 år har det funnits översättningsstöd i Sverige för förlag som ger ut tysk litteratur, vilket möjliggjort över 250 titlar i svensk översättning. Stora och små förlag har satsat på tysk litteratur och gett ut allt från barnböcker till aktuell samtidslitteratur.

Mer om projektet

Litterära Översättare

  • Jesper Festin

    Jesper Festin har arbetat som översättare sedan 2015 och har hunnit översätta ett 20-tal titlar från tyska – senast Judith Hermanns kritikerrosade roman Hemma. Här berättar han om hur han kom in på översättarbanan.

    Jesper Festin, översättare Foto: Therese Korritter Foto: Therese Korritter

  • Margaretha Holmqvist

    Hon har översatt fyra Nobelpristagare och introducerat författare som Thomas Bernhard och Christa Wolf på svenska. Margaretha Holmqvist är en av de stora litterära översättarna i Sverige. En förebild och mentor för flera generationers översättarkollegor. 

    Översatta verk av Margaretha Holmqvist © Norstedts/Bonniers/Panter/Trevi © Norstedts/Bonniers/Panter/Trevi

  • Linda Östergaard

    En roman gjorde ett sådant intryck att hon kändes sig tvungen att översätta den. Så började Linda Östergaards yrkesbana som översättare för snart 20 år sedan. Romanen var Ingeborg Bachmanns Malina. Östergaard har nu översatt en stor del av österrikarens verk till svenska.

    Linda Östergaard/Bokomslag: Simultan, Monstret, Förteckningar över några förluster Linda Östergaard, Foto: Anna Lindberg (Ellerströms, Rámus Förlag & Pequod Press) Linda Östergaard, Foto: Anna Lindberg (Ellerströms, Rámus Förlag & Pequod Press)

  • Madeleine Gustafsson

    Litteraturkritikern och författaren Madeleine Gustafsson började översätta när hon bodde i Berlin åren 1972-73. Sedan dess har hon ständigt återkommit till att översätta litteratur från tyska, franska och italienska vid sidan av det egna skrivandet.

    Bokomslag: Att gå i kylan, Kiosk och Skyddsängeln © Panter/Norstedts © Panter/Norstedts

  • Jan Erik Bornlid

    Går det att översätta Thomas Bernhard? Frågar man Jan Erik Bornlid så lyder svaret: Alla försök är dömda att misslyckas. Ändå har han ägnat 20 år åt denna författare från Österrike – och lyckats översätta en stor del av författarskapet till svenska. 

    Bokomslag: En isbjörns memoarer, Anstöt och Porträtt av modern som ung © Tranan © Tranan

  • Jens Christian Brandt

    Hur är det att vara kritiker och översättare? Jens Christian Brandt känner till bägge sidorna av branschen. Här berättar han om kritikerns dilemma inför att ge översättaren en rättvis recension och varför det som kritiker är nödvändigt att ägna sig åt översättning.

    Jens Christian Brandt, bokomslag: Transit, den svenske ryttaren och Februari 33 © Nillson/Nirstedt Litteratur © Nillson/Nirstedt Litteratur

  • Joachim Retzlaff

    Joachim Retzlaff har översatt facklitteratur från tyska tidigt 80-tal. I synnerhet filosofi har varit föremål för hans översättargärningar. Kant, Arendt och Habermas är några av de tänkare som han gjort tillgängliga på svenska.

    Bokomslag: Borgerlig offentlighet , Dilemmat i Kiev och Det vi inte kan råda över © Arkiv förlag/Bokförlaget Stolpe/Bokförlaget Daidalos © Arkiv förlag/Bokförlaget Stolpe/Bokförlaget Daidalos

  • Aimée Delblanc

    Aimée Delblanc är en av Sveriges mest erfarna översättare och har översatt det mesta – från Nobelpristagare och klassiker till nutidslitteratur och biografier. Här ger hon sina bästa tips till nyblivna översättare.

    Aimée Delblanc, bokomslag: Hur ska det gå för Pinnebergs?, Änglarnas stad und Stjärna 111 Foto: Lasse Ahlbom/Lind Co/Norstedts Foto: Lasse Ahlbom/Lind Co/Norstedts

Förläggare

  • Anna Bengtsson

    Ersatz har i många år introducerat tyskspråkig litteratur i Sverige. Anna Bengtsson var med och grundade förlaget 1994 och är även verksam som översättare från tyska. 

    Bokomslag: Testamente, Interiör med uggla och Eurotrash © Ersatz © Ersatz

  • Svante Weyler

    Svante Weyler har på många olika sätt lyft fram den tyskspråkiga litteraturen i Sverige. 2007 grundade han Weyler förlag och har introducerat författare som Silke Scheuermann, Ingo Schulze och Juli Zeh på svenska.
     

    Svante Weyler Foto: Sofia Runarsdotter Foto: Sofia Runarsdotter

  • Daniel Pedersen

    Bokförlaget Faethon har sedan starten 2015 satsat mycket på tyskspråkig litteratur i översättning – ofta med originella och oväntade utgivningar. Litteraturforskaren Daniel Pedersen berättar varför han grundade Faethon.

    Daniel Pedersen © Faethon © Faethon

Tysk litteratur på svenska

Över 250 titlar har översatts till svenska med hjälp av vårt översättningsstöd. Vi presenterar ett urval här.

  • Först på svenska – sedan på världsspråken

    Michael Ende

    “Den oändliga historien” är en av världens mest sålda ungdomsböcker. Michael Ende (1929–1995) översattes tidigt till svenska –  flera år före den världsberömda filmatiseringen och även långt före både engelska och franska översättningar.
     

    Michael Ende Collage © Goethe-Institut © Goethe-Institut

  • Århundradets debut

    Judith Hermann

    1998 debuterade Judith Hermann med Sommerhaus, später och blev över en natt Tysklands litterära löfte. 28-åringen från Berlin-Neukölln hyllades unisont av den tyska kritikerkåren och det dröjde inte länge innan hon även i Sverige blev ”det unga Berlins röst”.

    Collage Hermann © Goethe-Institut © Goethe-Institut

  • Nobelpristagaren

    Herta Müller

    Herta Müller debuterade 1982 i Rumänien med prosaverket ”Niederung”. På svenska fick den titeln Flackland (Alba) och översattes 1985 av Susanne Widén-Swartz. ​​​Det var början på en stabil utgivning av Herta Müller i Sverige. Med ungefär två års mellanrum skulle ett nytt verk av Müller ges ut på svenska.

    Collage Müller © Goethe-Institut © Goethe-Institut

  • Sent omsider i svensk språkdräkt

    Frederike Mayröcker

    Friederike Mayröcker (1924–2021) publicerade sina första dikter 1946 och är en av de mest inflytelserika tyskspråkiga författarna efter andra världskriget. Nästan 60 år efter sin debut översattes hon till svenska och fick därefter genomslag – vid drygt 80 års ålder.

    Collage Mayröcker © Goethe-Institut © Goethe-Institut

  • En litterär krönikör av samtiden

    F.C. Delius

    Det sägs att tyska litteraturkritiker länge har försökt identifiera ”den stora Wende-romanen”. Idag får man konstatera att det finns en mängd olika berättelser om die Wende. Den allra första så kallade Wende-romanen anses dock Friedrich Christian Delius (1943-2022) ha skrivit 1991.

    Delius © Goethe-Institut/Bokförlaget Tranan © Goethe-Institut/Bokförlaget Tranan

  • I skuggan av Böll och Grass

    Siegfried Lenz

    Siegfried Lenz (1926–2014) var ett av Västtysklands stora författarskap som med romanen “Deutschstunde” nådde många läsare. Även i Sverige var Lenz en mycket uppmärksammad författare under 70- och 80-talet. Hela tolv titlar av Lenz har översatts till svenska.

    Collage Siegfried Lenz Goethe-Institut Goethe-Institut

  • Ett diktarliv mellan öst och väst

    Helga Novak

    Helga Novak (1935–2013) var en av DDR:s största lyriker, trots att regimen inte lät henne publicerade sina dikter i landet. På 80-talet översattes hennes självbiografiska romaner till svenska.

    Novak Goethe-institut Goethe-institut

  • Den oväntade återupptäckten

    Peter Huchel

    Peter Huchel beskrevs i Sverige som en av den tyskspråkiga samtidspoesins största namn under 70-talet jämte Paul Celan och Ingeborg Bachmann. Under efterföljande decennier glömdes han bort. 2020 översattes han på nytt.  

    Peter Huchel © Goethe-Institut © Goethe-Institut

Följ oss