matematisk princip

Det avgörande för utvecklingen av DIN A -formatet var att man tillämpade det metriska systemet över hela papprets yta. Från en grundstorlek A0 med arean en kvadratmeter, måtten 841 mm × 1189 mm och sidoförhållandet 1:√2 skapades A-formatet som kan delas på mitten i oändligt antal gånger men behåller hela tiden exakt samma proportioner som ursprunget. Alla A- format från A1 till A7 genereras genom att det närmast större formatet delas i två. Ett A4 papper ingår alltså i A-serien och har skapats genom att grundstorleken A0 har delats fyra gånger.

Att varje pappersstorlek är alltså hälften så stort som den närmast större storleken gör det enkelt att förstora och förminska i kopiatorn. Eftersom sidoförhållandet 1 till roten ur 2 gör att formaten behåller samma proportioner blir 71 % förminskning av en A3 till en A4. Så gäller också att 141 % förstoring av en A4 blir A3 eller att 200 % förstoring av en A3 blir en A1.

Kopplingen till verkligheten bidrog till DIN A formatets framgång, eftersom det faktum att man börjar med ett stort A0 ark som sedan viks eller skärs ned relaterar till hur man faktiskt hanterar papper i praktiken. Genom att kunna vika ned papper till önskat format i A- serien behövs inte speciellt anpassade kuvert, arkivkartonger eller liknande.

Porstmanns tanke var att enhetligheten i pappersformatet skulle komma allmänheten till godo genom billigare och mer effektiv papperslagring, hantering och reproduktion och mindre spill vilket gjorde att man sparade skog.