Åsa Larsson
Källkritik på nätet - en utmaning för Sveriges skolor
Den svenska skolan kämpar med att rusta elever mot desinformation – och det blir inte lättare av att ämnet digital källkritik är stort, svårt och nytt.
"Fake news" var ett begrepp på allas läppar efter 2016 års presidentval i USA, men det har alltmer kommit att kritiseras. Vad är "fake news" egentligen? Under dess tak har allt möjligt fått rymmas: rykten, manipulation från andra länder, propaganda, nätbedragare och skumma sajter. Det samhället har kunnat enas om är att vi behöver bli bättre på källkritik på nätet.
2017 beslutade den svenska regeringen att läroplanen för svenska skolan skulle uppdateras.
– Det skrevs då in att skolans uppdrag är att eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt, säger Linnea Ilbring, presskommunikatör på Utbildningsdepartementet.
Så hur har det gått för eleverna? Det är lite svårt att veta.
– Det finns ingen samlad bild framtagen som specifikt beskriver just digital källkritik, säger Ilbring.
Problemet är enligt forskaren Thomas Nygren att digital källkritik är ett komplext ämne och ganska nytt som forskningsfält.
– Ur ett europeiskt perspektiv så ligger Sverige långt fram i de här frågorna. Det finns digitala resurser som till exempel datorer i klassrummen och stöd i styrdokumenten, men det som saknas är undervisning som man vet fungerar, säger Nygren som är universitetslektor i didaktik vid Uppsala universitet.
Det är inte bara svårt för elever i skolan, utan det är svåra frågor för alla, konstaterar han.
– Vi vet att människor som blir känslomässigt engagerade slutar tänka. Där försvann alla goda råd. Så hur får man människor att stanna upp och tänka efter i stället för att svepas med i känslorna och stå emot manipulationsförsök?
När det gäller läromedel och verktyg så säger Thomas Nygren att det finns mycket att välja mellan, men få saker som man faktiskt vet fungerar.
– Jag vet inte hur många goda råd det finns: vem står bakom informationen, dubbelkolla informationen, granska bevisen. Det vi forskare ser är att de här goda råden inte följs. Ungdomar kan rabbla hur man ska tänka, men att de faktiskt sen gör det, det är en annan sak. Det finns väldigt få effektstudier, alltså om materialet faktiskt fungerar.
Vad funkar? Jo, att se någon annan göra det. Forskare har spelat in små korta instruktionsvideor och visar hur man gör en omvänd bildsökning till exempel.
Varför är det så?
– Vissa ganska komplicerade processer är enkla när man ser hur andra gör men det kan vara ganska svårt att berätta om hur man gör, säger Nygren.
2018 undersökte Skolinspektionen hur det var ställt med den digitala källkritiken runtom i landet.
Roger Thuring, som i dag är rektor på Fredrikshovs slotts skola, var projektledare för den undersökningen där man kollade 30 slumpvis valda skolor, med motsvarande egenskaper som genomsnittet i landet.
– Undervisningen om själva källkritiken var god, men sen skulle den ju vara modern och uppdaterad, och där skilde det sig åt, berättar han.
De moderna elementen som ibland fattades var till exempel informationssökning, flödeskritik och sökkritik.
– Alltså, förståelse för hur en sökmotor fungerar. varför ser en träfflista ut som den gör? Vad är det som gör att mitt flöde ser annorlunda ut än ditt i sociala medier?
Vissa skolor hade kommit på smarta grepp.
– På en skola hade alla eleverna fått nya ipads på samma dag. Sen efter tre månader så bad läraren eleverna att skriva in samma sökbegrepp och sen jämföra sina söklistor. Då visar det sig att det skiljer sig åt och då blir de ju rätt paffa och tänker till kring vad det beror på, berättar Thuring.
En klassisk uppgift i svenska är att skriva en insändare i lokaltidningen, men den kan kännas lite gammaldags nu för tiden. På en skola hade man därför bytt ut den mot att skriva ett inlägg i sociala medier i stället.
Sex av skolorna hade inga anmärkningar utan hade en helt enkelt en god, uppdaterad undervisning.
– De var rätt olika, men en sak de hade gemensamt var att de hade ett riktigt skolbibliotek som var bemannat. Det måste inte vara en skolbibliotekarie utan det kunde vara någon annan dedikerad person också, så länge den hade ansvar för och insikt i den här frågan. Informationssökning generellt verkar ha fallit lite mellan stolarna och där kan biblioteken göra en stor skillnad.
Där det var bra så var lärarna också avslappnade till ämnet.
– De var digitalt kunniga och hade koll på var ungdomarna höll hus. Där det inte fungerade så bra så kändes det som att det kom mycket bortförklaringar. "Resursbrist, tidsbrist, om man lär sig en grej så har eleverna ändå redan bytt nästa dag, så det är ingen idé att hänga med. Jag är inte intresserad själv av de här sakerna." Mycket sånt.
Forskaren Thomas Nygren deltog också i arbetet med rapporten.
– Goda ämneskunskaper är viktigt och det är egentligen så självklart, men det är lätt att man tappar bort det och tänker bara generella digitala förmågor. Det gäller att ha en mix av dessa.
Roger Thuring är ändå positiv.
– Den här frågan har fått utrymme i den svenska skolan, den finns på agendan och det rör sig kring den. Det händer saker på gräsrotsnivå bland lärare.
Källkritik på nätet – fem snabba tips
- Undersök avsändaren – vem är det som talar eller har skrivit budskapet?
- Sök på nyckelord – slå i en sökmotor på namn, platser, begrepp och citat
- Gå till ursprungskällan – där kan det finnas mer information
- Läs på om källan – om det är en sajt, så gå in och klicka runt, vad finns mer på sidan?
- Lär dig att göra en omvänd bildsökning – då hittar du andra ställen som bilden använts på
Digital kompetens i skolans styrdokument
Det här ska eleverna kunna:
- Förstå digitaliseringens påverkan på samhället
- Använda och förstå digitala verktyg och medier
- Ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt
- Lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, med användning av digital teknik.
Om skribenten:
Åsa Larsson är journalist och faktagranskare. Hon är en av grundarna till Källkritikbyrån och Viralgranskaren på tidningen Metro, två svenska faktagranskarinitiativ. För sitt arbete har Åsa Larsson tilldelat Stora journalistpriset 2014 och Sociala medier-priset 2017. Hon bor och verkar i Stockholm.
Skolverket: Fyra aspekter av digital kompetens:
https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/digitalisering/fyra-aspekter-av-digital-kompetens
Skolinspektionens granskningsrapport 2018: Undervisning om källkritiskt förhållningssätt i svenska och samhällskunskap:
https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter-statistik/publikationer/kvalitetsgranskning/2018/undervisning-om-kallkritiskt-forhallningssatt-i-svenska-och-samhallskunskap/
Regeringen beslutar om nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet, 2017
https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2017/10/regeringen-beslutar-om-nationell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet/
Regeringskansliet: Stärkt digital kompetens i skolans styrdokument, 2017:
https://www.regeringen.se/493c41/contentassets/acd9a3987a8e4619bd6ed95c26ada236/informationsmaterial-starkt-digital-kompetens-i-skolans-styrdokument.pdf
MIK Sveriges kunskapsbank på Statens medieråd
https://www.statensmedierad.se/mik-sveriges-kunskapsbank
Utbildningsradions program om källkritik:
https://urplay.se/amne/information-och-media/internet-och-digitala-medier
Guider till hur du söker på nätet, bland annat omvänd bildsökning, på Källkritikbyrån:
https://kallkritikbyran.se/category/guider/