Fiete Stegers
Desinformation som skolämne – många tjänster, lite förankring

Vare sig det gäller falska påståenden om corona, kändisrykten eller klassiska kedjebrev, så kommer ungdomar på nätet ständigt i kontakt med felaktig eller vilseledande information. 75 % av dem mellan 14 och 24 år angav 2020 i en representativ enkät att de minst en gång i veckan stöter på förment falskt eller vilseledande innehåll på nätet. Vilka bildningsinsatser gör ungdomar rustade att känna igen ”fake news”?

 

Visserligen känner sig cirka 66 % av ungdomarna och de unga vuxna förhållandevis säkra på att kunna känna igen falska nyheter, enligt en studie gjord av Vodafonestiftelsen. Men det finns en stark önskan efter mer upplysning om ämnet desinformation. Helt annorlunda jämfört med hur det ligger till i verkligheten: 70 % av de tillfrågade anger att ämnet under deras skoltid (ännu) inte behandlats systematiskt i undervisningen.

Samtidigt är betydelsen av digital informationskompetens som går utöver att använda sig av en sökmotor sedan länge erkänd: 2016 enades utbildningsministerkonferensen med 16 förbundsländer om en omfattande katalog av ”kompetenser i den digitala världen” – från medvetenhet om dataskydd till utarbetandet av egna algoritmer. Dit hör också att elever under sin skoltid ska lära sig att ”förstå och reflektera över” digitala medier. De ska kunna ”bedöma och känna igen intressestyrda påståenden, utbredning och dominans av teman i digitala miljöer”. Ett eget ämne ”mediekunskap” för förmedling av dessa kompetenser existerar det dock inte – bortsett från några pilotförsök. Inom den tyska bildningsfederalismen är detta en tvärsektionell uppgift och åligger förbundsländerna att genomföra. Till syvende och sist hänger det på den enskilda läraren på vilket sätt och i vilken utsträckning desinformation som sprids digitalt ska behandlas i undervisningen.

Olika tjänster för undervisningen

Dabei ist die Bedeutung digitaler Informationskompetenz, die über das Bedienen einer Suchmaschine hinaus geht, längst erkannt: 2016 einigte sich die Kultusministerkonferenz der 16 Bundesländer auf einen umfangreichen Katalog an „Kompetenzen in der digitalen Welt“ – vom Bewusstsein für Datenschutz bis zur Ausarbeitung eigener Algorithmen. Dazu gehört auch, dass Schüler*innen im Laufe ihrer Schullaufbahn lernen sollen, digitale Medien zu „verstehen und reflektieren“. Sie sollen die „interessengeleitete Setzung, Verbreitung und Dominanz von Themen in digitalen Umgebungen erkennen und beurteilen“ können. Ein eigenes Fach „Medienkunde“ zur Vermittlung dieser Kompetenzen gibt es jedoch - abgesehen von Pilotversuchen – nicht. Die Umsetzung bleibt im Bildungsföderalismus Ländersache und Querschnittsaufgabe. Letztlich hängt es von der einzelnen Lehrkraft ab, wie und in welchem Umfang digital verbreitete Desinformation im Unterricht behandelt wird.

Verschiedene Angebote für den Unterricht

Men alldeles hänvisade till sig själva är lärarna inte: En mängd olika tjänster erbjuder understöd i form av gratis bildningsinsatser för arbetet med de yngre. Dit hör klassiska mediaföretag, stiftelser och landscentralen för politisk bildning, samt privata initiativ. Normalt tar de med ämnet desinformation inom medieutbildningens vida ramar och svarar på frågor om journalisternas arbete eller hur medier finansieras. Dit hör:
 

• förmedling av skolbesök av journalister som berättar om sitt arbete, förklarar hur urvalsprocessen och granskningen av informationen går till och ställer sig kritiska frågor. Till exempel är initiativet   Journalismus macht Schule. Även organisationen Lie Detectors finanserad av en stiftelse, erbjuder skolbesök med fokus på falsk information för barn i  grundskoleåldern. Eleverna kan sedan förknippa ”medierna” med konkreta personer och verksamhet istället för med diffusa föreställningar eller svepande anklagelser.
   
• Informationsvideor för ungdomar, delvis med åtföljande undervisningsmaterial, som kan användas i undervisningen. Det mest omfattande utbudet har  So geht Medien, en insats från public service. Även Spiegel, Klickwinkel, Reporterfabrik och andra erbjuder videor som till exempel ger praktiska råd om hur man känner igen falsk information eller behandlar desinformation under coronapandemin.
   
• lekfulla erbjudanden som handlar om att i kvissformat – med motsvarande hänvisningar – avslöja falska nyheter eller undersöka effekten av konspirationsideologier. Här kan nämnas SWR Fake Finder, Fake News App eller Wiebkes wirre Welt. I webbläsarspelen Fake It to make it  eller Bad News kan elever själva bli elaka fakenewsspridare för att utifrån spridarens synvinkel genomskåda spridningens verkningsmekanismer.
   
• Kompetensutveckling (online) för lärare erbjuder bland annat initiativ som  Weitklick  eller Klickwinkel.
   
• Olika tidningsförlag har sedan länge utvidgat sin löpande program på temat desinformation.
   
• Även privata upplysningsprojekt som Facts for Friends (faktakoll, bearbetat i bilder som är lätta att dela i sociala medier eller The Fact Project erbjuder material som kan användas i undervisningen.

En överblick över de olika erbjudandena, deras metoder och innehållsliga fokus ger initiativet #UseTheNews som publicerade en analys 2021. De flesta tjänsterna är upplagda modulärt så att lärare kan välja ut de teman som passar dem. Men analysen visar också att temat falsk information och desinformation har många, ofta komplexa aspekter. Det märks också på de olika materialen. För målgrupper som har svårt för att lära sig saknas särskilt avsedda erbjudanden. Samtidigt som de är brådskande nödvändiga: Unga människor med en formellt lägre bildningsbakgrund, säger Vodafone-studien, känner sig osäkra på att känna igen falska nyheter och har mer sällan behandlat ämnet i skolan.


Källförteckning

Utbildningsministerkonferens: Kompetenzen in der digitalen Welt, senast läst 7 december 2021,
https://www.kmk.org/fileadmin/Dateien/pdf/PresseUndAktuelles/2017/KMK_Kompetenzen_-_Bildung_in_der_digitalen_Welt_Web.html

Use the News, senast läst 7 december 2021,
https://www.dpa.com/de/usethenews

Vodafone-Stiftung: Die Jugend in der Infodemie, senast läst 7 december 2021,
https://www.vodafone-stiftung.de/die-jugend-in-der-infodemie

Om författaren:

Fiete Stegers är journalist med fokus på faktakoll och digital desinformation. Han har som vetenskaplig medarbetare vid HAW Hamburg varit ansvarig för mediekompetensprojektet ”Klickwinkel” och (aktuellt) #UseTheNews.