Språk och gränser

Få författare har under 1900-talet på ett lika tydligt sätt som Peter Weiss förenat den tyska och den svenska kultursfären. Även om den största delen av hans romaner och pjäser är skrivna på tyska, formades hans litterära uttryck i nära dialog med en svensk litterär tradition, som han också var en del av under 1940- och 1950-talet. 1947 publicerades hans litterära debut, Från ö till ö, på Albert Bonniers Förlag, bara åtta år efter att han för första gången satt sin fot i Sverige, och ett år efter att han erhållit svenskt medborgarskap. Hans andra bok, De besegrade (1948), var en prosalyrisk konfrontation med det krigshärjade Tyskland, som Weiss året innan återbesökt i egenskap av utrikeskorrespondent för Stockholms-Tidningen. Från att ha varit fast besluten att söka slå igenom som svenskspråkig modernistisk författare, började Weiss nu istället åter närma sig det tyska språket och litteraturen. Senare skulle han beskriva sitt möte med den ålderstigne förläggaren Peter Suhrkamp i Berlin 1947 som avgörande för denna utveckling tillbaka till tyskan:
 
Den förste som jag sökte upp, för att höra mig för om situationen för den tyska litteraturen, var Peter Suhrkamp. Han tog emot mig på Forststrasse i Zehlendorf. Hans mun var ihopbiten, han var krokig, som om minsta rörelse vållade honom outsägliga smärtor. Han hade fått benen i kroppen sönderslagna i koncentrationslägret. Det som han meddelade mig skrev jag ned på svenska. Men plötsligt tog det emot att översätta till ett annat språk. Jag var inte någon reporter längre. Jag hade hamnat i ett samtal. Med en gång hade det blivit lättare att tala tyska än svenska. Det var lättare, trots att jag stakade mig, ofta måste söka efter ord. Ljuden var förbundna med fasor, men också med upptäckter. Mina tidigaste begrepp häftade vid dem. Jag måste ha gjort ett förvirrat intryck. Suhrkamp tröttnade snart. Jag skulle skriva till honom, sa jag.
 
Från sin emigrantposition i Sverige skulle Weiss utveckla sin särpräglade litterära tyska, i delvis självbiografiska böcker som Abschied von den Eltern (på svenska Diagnos), Fluchtpunkt (på svenska Brännpunkt och i storverket Die Ästhetik des Widerstands (på svenska Motståndets estetik). Som så många andra av 1900-talets stora författare hade Weiss en emigrantbakgrund, och rörelsen mellan språk fick en fruktbar inverkan på det konstnärliga skapandet. I hans romaner och pjäser behandlas ämnen som förhållandet mellan konst och politik, historia och motstånd, och likt en kraftig underström återfinns där ständigt språkets och emigrationens roll, flykten och sökandet efter en gemenskap. Vad bör göras i tider av politiskt förtryck, förödande krig och miljontals människor på flykt i vår värld? Weiss verk ger inga enkla svar på dessa frågor, snarare tvärtom. Kanske är det just därför Peter Weiss verk idag är mer angeläget än någonsin att läsa och fördjupa sig i.

Gästredaktör för projektsidan "Peter Weiss" är Markus Huss, litteraturvetare verksam vid Södertörns högskola. 2014 disputerade han på en avhandling om Peter Weiss med titeln Motståndets akustik: Språk och (o)ljud hos Peter Weiss 1946-1960 (Ellerströms). 

Evenemangsserie: Peter Weiss 100 år

Din åsikt är viktig

Berätta kortfattat vad du gillar och vad vi kan förbättra.