Bokhandel Bokhandelns renässans

I en tid då näthandeln blomstrar, och man trodde att boklådan som företeelse i stort sett var utdöd, har den lokala bokhandeln i storstäderna fått nytt liv. Vi gör nedslag i två av Berlins ”bokhandels-start ups”.

Tänk dig att du är riskbenägen, drivs av entreprenörsanda och vill tjäna pengar på ett start up-företag i Berlin. Du vet att allt fler människor handlar på internet och har noga följt de framgångar som till exempel online-företaget Amazon har gjort. Trots detta drömmer du om att få öppna en riktig affär. Vilken produkt skulle du bestämma dig för?
 
Och nu ska du föreställa dig följande: Du sitter vid ett stort, svart träbord i en butik på Brunnenstrasse i stadsdelen Berlin Mitte. Framför dig står en kopp cappuccino och till höger ligger en trave tidskrifter. Ljuset är varmt, atmosfären avspänd, kanske något i stil med en finare hotellbar. Det här är din affär, och den går bra. Vad säljer du då? Du säljer böcker!
 
Hur osannolikt det än må låta existerar faktiskt den här bokhandeln! Den heter Ocelot, är arton månader gammal och drivs av en 38-årig företagare som heter Frithjof Klepp, och han svarar så här på undertecknads aningen skeptiska fråga: ”Jag är mycket nöjd, vi har en stark tillväxt, min idé tycks fungera.”

Der Buchladen als Marke

Men hur kan en affärsidé som i grund och botten baserar sig på försäljning av böcker i butik fortfarande fungera? Antalet små bokhandlar är på tillbakagång. År 2001 svarade de för 57,8 procent av den totala marknaden, år 2012 var det 48,3 procent – en minskning med 15 procent. Somliga håller med verkställande direktören för förlagsgruppen Weltbild, Carel Halff, när han i Süddeutsche Zeitung hävdar att vi bara har sett början på slutet. Enligt Halff kommer marknaden att tvinga bort minst 50 procent av affärsytan och motsvarande antal försäljningsställen. Samtidigt köper allt fler människor böcker på nätet. Internetvaruhuset Amazon innehar ungefär 20 procent av bokmarknaden i Tyskland – för tio år sedan var det bara 4,5 procent.

Och just därför, säger Frithjof Klepp, krävs ett nytänkande kring bokhandeln som fenomen: Idag måste en bokhandlare erbjuda mer än att bara agera avhämtningsställe för bästsäljare.” Under nästan ett års tid pusslade Klepp på sin affärsidé och bestämde sig till slut för en kombination av fyra olika verksamhetsområden: kafé, butik, evenemang och en egen online-shop. ”Men det är egentligen bara försäljningen av böcker här på plats som vi tjänar pengar på”, betonar Klepp. ”Det andra syftar framför allt till att definiera kärnan i bokhandelns varumärke”, menar han.

Ocelot har sannerligen redan blivit ett varumärke och hyllas på de stora dagstidningarnas inredningssidor som genomtänkt och konsekvent. Från designerlampor och trendiga papperspåsar till snygga, svarta blyertspennor med Ocelotloggan på. Allt är formgivet för att skapa en upphöjd köpupplevelse. ”En utveckling som för övrigt kan iakttas i alla branscher”, hävdar Klepp. ”Den som vill sälja ett innehåll måste också tänka på ytan.”
 

Bokhandeln som kulturcentrum

Att bokhandeln har en självklar framtid även i Amazons tidevarv är också Detlef Bluhm övertygad om. Bluhm är chef för den tyska bokhandelsföreningens avdelning i Berlin och residerar i Westend, med andra ord på den andra sidan av staden. Nyetableringar som Ocelot följer han noga. ”Jag tror att det speciella här är att det rör sig om unga bokhandlare som på ett kompromisslöst sätt vill förverkliga en särskild vision. Och den visionen hänger mer samman med deras egen uppfattning om den ideala bokhandeln än med den klassiska föreställningen att locka en så bred kundkrets som möjligt till affären.”
 

Enligt Bluhm har den nya sortens boklådor framför allt en funktion som mötesplats för likasinnade, som ett kulturcentrum med stark lokal förankring. ”Jag tror att detta är ett koncept som kommer mer och mer.” Dessutom är situationen i Berlin i vilket fall som helst annorlunda. Trots en vikande trend i Tyskland som helhet har antalet bokhandlar här inte minskat de senaste tre åren. 

Diese Buchläden neuen Typs, so Bluhm, verstehen sich vor allem als Treffpunkt Gleichgesinnter, als Kulturzentren, die sich eng mit dem jeweiligen Kiez vernetzten. „Das ist, glaube ich, im Moment ein Konzept, das ankommt.“ Zudem sei die Situation in Berlin ohnehin eine besondere. Trotz rückläufigem gesamtdeutschen Trend sei hier die Zahl der Buchhandlungen seit drei Jahren nicht mehr gesunken.

Ett gott samverkansklimat i närområdet

Berliner Buchhandlung Uslar & Rai Berliner Buchhandlung Uslar & Rai | © Markus Schädel

Ett kompromisslöst koncept och ett gott samverkansklimat i närområdet är två kännetecken som även Katharina von Uslar, föreståndare för den unga bokhandeln Uslar & Rai i Berlin,   mycket väl kan identifiera sig med. För ett år sedan bestämde hon sig för att tillsammans med författaren Edgar Rai öppna en bokhandel på Schönhauser Allee. Von Uslar berättar att hon haft en liknande utgångspunkt som Frithjof Klepp, som hon också känner personligen: ”Det var ett mycket medvetet beslut att starta just nu eftersom vi med vårt koncept tror oss kunna nå en publik som har snarlika förkärlekar och aversioner som vi.”
 
Författarläsningar tycker Katharina von Uslar och Edgar Rai ofta är långtråkiga. I stället bjuder man in människor, för det mesta vänners vänner, att presentera sina favoritböcker. ”Det är ju så oerhört spännande att få höra varför och vad en människa läser. Även sortimentet hålls medvetet subjektivt. ”Visserligen vare sig kan eller vill vi avstå från bästsäljare, men jag tror att vi framför allt tjänar pengar på kunder som köper sådana böcker som vi själva gillar.”

Men utan omsvep medger von Uslar även att det här bara är möjligt i storstadskvarter som Prenzlauer Berg. Särskilt tydligt blir det till exempel när vi talar om Amazon: ”Å ena sidan profiterar vi uppenbarligen på den rådande negativa publiciteten här i vår stadsdel. Å andra sidan är det ju också så att många av våra kunder länge har handlat på nätet. Då känns det nog nästan som nytt och spännande att återigen kliva in i en affär och leta efter en bok.”