Snabb-inloggning:
Gå direkt till sekundärnavigationen (Alt 1)Gå direkt till sekundärnavigationen (Alt 3)Gå direkt till huvudnavigationen (Alt 2)

Zinaida Lindén
A Good European

Von Zinaida Lindén

Cover: A Good European
 

I am just learning how to be a good European.

Hon är späd som en porslinsdocka. För mycket makeup. Kort, tajt klänning. En svettig hand vid handskakning. Hon är ivrig och spänd. Inte precis den akademiska typen. Men hon är akademiker. Hon har doktorerat i Nizjnij Novgorod – eller var det Velikij Novgorod? - och undervisat där i europeisk litteratur. Nu hoppas hon att kunna doktorera på nytt, här i Europa.

- What do you mean?

Den nordiske professorn lyfter på ögonbrynen.

- A good European - as opposed to what?
 

- I want to become a good European… researcher.

Hennes engelska är ganska stapplande. Funkar inte så bra på ett vetenskapligt seminarium.

Bland de författare som hon nämner i sitt anförande finns Michel Houellebecq. Hon har inga problem med att stava han namn, men hon låter lite osäker då hon pratar om hans kontroversiella roman Underkastelse. Hon vill så gärna göra det på ett korrekt europeiskt sätt. 

- Before I moved here I had no idea about the level of… tolerance.

Hon är lustig, hon som inte kan koderna. Inte ens klädkoderna. Måste de alltid paradera med sin kvinnlighet i tid och otid, de här ryskorna?

Hon ler skuldmedvetet och skyndar vidare med sitt föredrag. Nu resonerar hon om postmodernism.  

- Dans "Simulacre et simulation" Jean Baudrillard analyse comment notre société postmoderne a perdu le contact avec la réalité

Hennes franska är flytande. Gör det henne till en europé?


Die Autorin Zinaida Lindén © Katri Lehtola För två och ett halvt år sedan hade hon ingen aning om att hon inte var det. Hon var övertygad om att hon var europé. Vad skulle hon annars vara? Det var i Europa hon var född, fjärran från Uralbergen och Kaspiska havet. Som barn läste hon Victor Hugo och Charles Dickens. Som ung studerande älskade hon Paul Verlaine och Stéphane Mallarmé. Duger hon inte som europé här i Norden? Hon som alltid trott på liberté, fraternité, egalité. Och skytt allt som var det minsta antieuropeiskt i sitt hemland.

Här har hon fått höra att hon är utomeuropé. Att hon inte härstammar från Europa. Att Europa står för något högre och finare. Nu gäller det att kavla upp ärmarna och lära sig. Det klarar hon säkert av, hon som alltid varit så duktig. Hon var en bra doktorand, en bra lärare och en bra äkta maka. Bra på att grädda plättar och stryka sin mans skjortor. Ändå övergav han henne för en yngre dam. Och skaffade sig en ny, sötare dotter.

I Ryssland hade hon ingen framtid på äktenskapsmarknaden. Ingen rysk karl vill ha en frånskild småbarnsmamma. Tur att hon bibehållit sin fräschör, trots fyllda trettiosju. Tur att hon träffade Leif på en konferens i Sankt Petersburg. Leif är en bra europé, en bra styvpappa åt hennes dotter, en bra son som ofta besöker sin skröplige far på en bra europeisk anstalt. Tur att hon fick flytta sin lilla flicka över till Norden, för att ge barnet en bra europeisk framtid.

Synd bara att hennes mamma aldrig kommer att få det.

Hennes mamma som bor kvar hemma blev plötsligt blind för ett halvt år sedan. Visserligen hade hon lidit av diabetes, ändå kom synbortfallet helt utan förvarning. Det blev en oplanerad resa till hemlandet, ett antal nerviga sjukhusbesök, några befängda försök att involvera grannarna, några stressiga möten med en överlastad socialarbetare och till sist ett privat arrangemang med en mycket religiös men suspekt hemhjälp. Nu gäller det att fixa och greja, stötta och pyssla ihop, ställa och styra. På distans. Att fjärrstyra åldringens vardag via telefon och dator.

Hur hinna med en bra europeisk doktorsavhandling när all hennes vakna tid går till att tänka på mamma?

Enligt lagen om familjeåterförening hör inte mamma till hennes familj. Tidigare fanns det en möjlighet för äldre utomeuropéer som inte hade någon anhörig kvar i hemlandet att flytta hit till Norden. Det kallades för sista länken-bestämmelsen. Hon är sin mammas sista länk. Men man tog bort denna klausul från utlänningslagen, för att förhindra social turism. Så att inte horder av hjälplösa gamlingar ska invadera Fästning Nordeuropa. Några dementa och strokedrabbade utomeuropéer har till och med utvisats.

Illustration Zinaida Lindén

”Synd att din mor inte är politisk aktiv”, suckar en och annan  barmhärtig samarit. ”Då skulle det vara möjligt att ansöka om asyl.”
 
Nu är det kaffepaus.

Hon försöker prata med en polsk lingvist, men blir ignorerad. Att umgås med den här slynan som kommer från förtryckarnas land? Fattas bara.

Den nordiske professorn ställer sig bakom henne i kaffekön. Dock inte alltför tätt intill: sitter man i universitetets jämställdhetsnämnd måste man tänka på sitt rykte.

Ryskan vänder sig om. Professorn böjer sig fram belevat.  

- Har du kanske dansat balett som barn? – undrar han.

- Mais oui!

Hon brister ut i ett lyckligt leende och visar sina prydliga små tänder. De första franska ord hon lärt sig var pliés, relevés, battement tendu ...

Säga vad man vill om ryssar, men de är baddare på att dansa.

Professorn nickar nådigt. Som akademiker måste man dock tänka kritiskt. Kan hon tänka kritiskt? Hon som är så exotisk av sig.  

En sariklädd dam med en stor röd prick i pannan som står före dem i kaffekön utropar förtjust:

- I love Tchaikovsky’s ballet music! Tchaikovsky’s my favorite European composer!

Den sariklädda damens vita tänder avtecknar sig mot hennes mörka ansikte. Hon är bengali. Hon specialiserar sig på barnlitteratur. Även hon har bott här i två och ett halvt år. Hennes engelska är perfekt. Gör det henne till en europé, i dessa brexit-tider? Än så länge är hon bara indoeuropé: bengali hör till den indoeuropeiska språkfamiljen. Det har den komparativa lingvistiken visat.

- Would you like to meet over a cup of tea sometime?  

Kvinnorna utbyter telefonnummer. Även i bengalikulturen tar man hand om sina gamla föräldrar hemma. Den sariklädda damen vet säkert hur det känns att fixa och greja, ställa och styra. Att bli mamma till sin mamma. Att vara sin mammas sista länk.

Bra att diskutera det någon gång när de träffas. Att prata hjälper.

- Thank you for kindness, säger ryskan på sin klumpiga engelska. Nothing is stranger than kindness.
The kindness of strangers.

  Cover der acht Kurzgeschichten © Goethe-Institut Här är samtliga åtta noveller
PDF och som E-PUB:



   

upp