Paula Gerhardus: Porträtt Joseph Beuys
Joseph Beuys 100 år

Joseph Beuys (beskuren)
© Lothar Wolleh Estate, Berlin

Konstnären och skulptören Joseph Beuys skulle i år ha fyllt 100 år. Den största delen av sitt liv tillbringade han i Düsseldorf, en stad, som mötte honom med såväl beundran som med oförståelse. Som en av de viktigaste konstnärerna under 1900-talet skapade han ständiga motsättningar med sina verk och politiska åsikter.

Barndom och ungdom vid Niederrhein

Kort efter Joseph Beuys födelse 1921 i Krefeld flyttade hans familj till Kleve, där han gick grundskolan och senare gymnasiet. Redan under skoltiden visade han en fallenhet för teckning. Kontakten med andra konstnärer och deras arbeten stärkte den unge mannen i hans önskan att bli skulptör och lade grunden för hans senare karriär.
 
Myten om fett och filt

Efter avslutad skolgång anmälde sig Beuys 1941 som frivillig till luftvärnet. Två år senare uppstod en myt som än idag omgärdar konstnären. Enligt hans egna berättelser blev hans stridsflygplan nedskjutet över ukrainska Krim, efteråt blev han tvungen att vårdas av tatarer i flera dagar och värmdes med filt och fett. Det lär ha fört honom till hans senare arbeten med de båda materialen. Men den dramatiska situationen visade sig senare vara en utbroderad fantasi. För det första kunde historiker visa att tataren, som ska ha tagit hand om den unge mannen, vid sagda tidpunkt inte längre bodde där. För det andra stämde inte heller de tidsmässiga uppgifterna i hans version helt överens med verkligheten. Trots dessa detaljer kunde Beuys i många år övertyga sin beundrarskara med sin historia.
  
Konstnär och konstfigur


Efter kriget inleddes hans akademiska bana. 1946 skrev han in sig vid Konstakademin i Düsseldorf på ämnet monumentalkonst och lade därmed grunden för hans senare professur. Vid samma tid flyttade han in i ett hus vid Drakeplatz i Düsseldorf där han också inrättade en ateljé. Där levde Beuys fram till sin död 1986 och där skapade han några av sin mest kända verk. Hans extravaganta konst väckte ofta uppseende och vållade i perioder dessutom missförstånd. Det hände till exempel 1973 på en fest att ett för tidigt utställt verk av konstnären ställdes ut genom utan hans vetskap. Beuys hade tillverkat ett nedsmutsat badkar som del av en utställning, som två kvinnor lade rabarber på. Båda ansåg att efter en ordentlig städaktion kunde man gott använda detta badkar till att diska glas i. Att duon förstörde ett högt värderat konstverk anade den inte. Även många andra hade svårt för att öppna sig för Beuys tänkande och skapande.

Han såg inga satta gränser för konsten och förknippade den också alltid med sin egen livsfilosofi. Hans credo ”varje människa är en konstnär” visar detta alldeles tydligt. Han menade att varje människa skulle uttömma sin fulla kreativa potential. Sammanhängande med detta utvecklades också det så kallade ”utvidgade konstbegreppet” och ”social skulptur”. Inte bara Beuys arbete, utan också han själv som person kan förstås som en konstfigur. Så påträffades han nästan aldrig utan sin typiska filthatt och tog inte heller av sig den av artighet. Därtill kom den utmärkande fiskarvästen som också blev hans kännetecken.
 
Beuys politiska engagemang

Under hans tid som professor visades Beuys tilltagande behov av att aktivera sig politiskt. Hans föreställning om direktdemokrati och röstvägran visade sig till att börja med 1967 i grundandet av ”Deutsche Studentenpartei” (senare ”Organisation der Nichtwähler” och ”Freie Volksabstimmung”). Två senare försökte han ge alla sökande, som tidigare nekats av Konstakademin, chansen att gå i hans klass och ockuperade därför av protest sekretariatet. Det ledde till att Beuys avskedades med omedelbar verkan. Efter att han 1980 varit grundande medlem av De gröna vände han sig mer och mer bort från partiet under de följande åren. Båda sidor kunde inte längre identifiera sig med den andras idéer och mål.
 
Spår i dagens Düsseldorf

Även i dag är spåren av Beuys synliga i Düsseldorf. Bredvid Konstakademien, där det i dag undervisas i konstnären och hans verk, finns hans namn även på andra ställen. Exempelvis döptes en del av Rhenpromenaden 1998 om till ”Joseph-Beuys-Ufer” för att påminna om hans liv i staden. Även hans bostadshus och ateljé i Oberkassel kan intresserade fortfarande beskåda, åtminstone utifrån. År 2000 uppkallades också skolan på Siegburger Straße efter honom och visar sedan dess konstnärens berömda filthatt på sin logga.
 
Joseph Beuys konstnärliga betydelse har än i dag inflytande på vårt liv, han väckte många frågor som fortfarande upptar oss: Är varje människa en konstnär? Är träd intelligentare än människor? Är skulptur en synonym för det mänskliga? Är vi revolutionen? Lever vi i en skendemokrati? Är kapitalismens dagar räknade? 100 år efter Joseph Beuys födelse ställer Nordrhein-Westfalen de frågor som ligger till grund för hans konst och tänkande på nytt: inom ramen för jubileumsprogrammet Beuys 2021. 100 Jahre Joseph Beuys sysselsätter sig ett flertal utställningar, aktioner och performance, teater-, musikarrangemang och föreläsning med Beuys lika fascinerande som omstridda idéer, en av världens inflytelserikaste skulptörer under 1900-talet. Den som är intresserade kan helt enkelt besöka: beuys2021.de
  
Litteraturförteckning
 
ARD Mediathek, (10 maj 2021), ”100 Jahre Joseph Beuys – Warum er heute noch wichtig ist”, produktion: Yasemin Ergin, Sophia Münder-Führing, NDR, senast läst 20 juni 2021
 
Bayerischer Rundfunk, senast läst 20 juni 2021,
https://www.br.de/radio/bayern2/jeder-mensch-ist-ein-kuenstler-verstehen-sie-beuys-100.html
 

Beuys 2021, senast läst 20 juni 2021,
https://beuys2021.de/index.php/de/joseph-beuys

Imdahl, Georg (16 juli 2013): Umstrittene Biografie über Joseph Beuys, i: Süddeutsche Zeitung, senast läst 20 juni 2021,

Kock, Felicitas (31 augusti 2012): Zerstörte Kunstwerke - Von Fettecken und Badewannen, i: Süddeutsche Zeitung, senast läst 20 juni 2021,
https://www.sueddeutsche.de/kultur/unabsichtlich-zerstoerte-kunstwerke-mit-dem-ellbogen-durch-den-picasso-1.1448652-2
 

Köster, Thomas (12 maj 2021): Zum 100. Geburtstag: Sechs verblüffende Fakten über Joseph Beuys, senast läst 20 juni 2021,
https://www1.wdr.de/nachrichten/joseph-beuys-fakten-100.html
 
Lutteroth, Johanna (9 december 2011): Skandal um Beuys-Badewanne – Gescheuerte Kunst, i: Der Spiegel, senast läst 20 juni 2021,
https://www.spiegel.de/geschichte/skandal-um-beuys-badewanne-a-947414.html
 
Müller, Bertram (23 januari 2016): Was bleibt von Joseph Beuys?, i: Rheinische Post, senast läst 20 juni 2021,
https://rp-online.de/nrw/staedte/duesseldorf/kultur/was-bleibt-von-joseph-beuys_aid-21258987
 
Müller, Felix (18 augusti 2011): Wie Joseph Beuys seine Rettung mit Fett erfand, i: Die Welt
https://www.welt.de/kultur/kino/article13549441/Wie-Joseph-Beuys-seine-Rettung-mit-Fett-erfand.html
 

Schönhoff, Dietmar (2018): Mit Beuys durch Düsseldorf, Droste Verlag
 
Stadt Düsseldorf, senast läst 20 juni 2021,
https://www.duesseldorf-tourismus.de/erleben/kunst-und-kultur/beuys
 
Sünner, Rüdiger (2021): Der Künstler als „Schamane“: Spirituelle Dimensionen bei Joseph Beuys, i: Schamanen Sibiriens und ihr Vermächtnis, redaktör Erich Kasten, sid. 259-276, Fürstenberg/Havel: Kulturstiftung Sibirien
 
SWR2 Forum, Podcastfolge: Künstler, Schamane, Revolutionär – wer war Joseph Beuys?, senast läst 20 juni 2021.
 
Ursprung, Philip (7 maj 2021): Joseph Beuys und die Grünen, i: Heinrich Böll Stiftung, senast läst 20 juni 2021,
https://www.boell.de/de/2021/05/07/joseph-beuys-und-die-gruenen
 
100 Jahre Joseph Beuys, i: Heinrich Böll Stiftung, senast läst 20 juni 2021,
https://www.boell.de/de/100-jahre-joseph-beuys

upp