Dialog om utbildning och framtid Modeller för yrkesutbildningar: en jämförelse mellan Tyskland och Sverige

Lärling
Foto: GettyImages, Robert Kneschke

Även i Sverige, där framför allt utbildningen i skolan står högst på dagordningen, diskuterar politiska beslutsfattare ingående frågor om skola och yrkesutbildning. I den aktuella diskussionen om ungdomsarbetslösheten skulle Tyskland kunna bidra med ett annat perspektiv.

 

På den svenska sidan deltar Lotta Naglitsch, föreståndare för Skolverkets lärlingscentrum, Pär Lundström, EIO - Elteknikbranschen och Thomas Hagnefur, Enheten för ekonomisk politik och arbetsmarknad.

Från tyskt håll är det Christiane Eberhardt, Bundesinstitut für Berufsbildung, Matthias Anbuhl, utbildningsexpert vid Deutscher Gewerkschaftsbund och Hans-Theodor Kutsch, vicepresident för Tysk-Svenska Handelskammaren. Moderator är Liv Heidbüchel, Sveriges Radio.

Debatten arrangeras i ett samarbete mellan Tysk-Svenska Handelskammaren, Tyska Ambassaden i Stockholm och Goethe-Institut Schweden.

Christiane Eberhardt

Christiane Eberhardt är sedan 1993 verksam vid Bundesinstitut für Berufsausbildung, först med att implementera bilatrala yrkesutbubildningsprojekt med länder i Central- och Östeuropa, sedan inom programmet Jobstarter. Sedan 2008 sysslor hon på olika sätt med europeisk yrkesutbildningspolitik och med frågor som har att göra med hur man tillgodoräknar kvalifikationer som man skaffat sig utomlands.

År 2013 befann sig nästan 1,4 miljoner ungdomar i en lärlingsutbildning i Tyskland. I jämförelse med de föregående åren sjunker antalet ungdomar samt antalet utbildningsplatser något. Ständigt mer människor strävar efter att ta en högskoleexamen. Viktiga ”skruvar” måste justeras för att göra yrkesutbildningar attraktiva och konkurrensdugliga: genom att skapa bättre övergångar mellan praktisk och akademisk utbildning och nå ut till nya målgrupper som t.ex. ungdomar med invandrarbakgrund, studenter som avbrutit sina studier och invandrare.
 
Lotta Naglitsch

Skolverket driver sedan ett par år Lärlingscentrum som ska bidra till att lärlingsutbildning växer och förbättras. Det handlar bland annat om att få elever intresserade av lärlingsutbildning och att skapa en rättvisande bild av vad det innebär att vara lärling. Lotta Naglitsch är föreståndare för Lärlingscentrum och arbetar konsultativt med insatser riktade mot både skola och arbetsliv.

Gymnasial lärlingsutbildning är en relativt ny utbildningsform i Sverige och det är viktigt att fler elever ges möjligheter att lära sig ett yrke på plats ute i verkligheten. För många innebär det också en rakare väg till anställning.


Matthias Anbuhl

Sedan 2009 leder Matthias Anbuhl avdelningen för utbildningspolitik och bildningsarbete vid DGB-Bundesvorstand, motsvarigheten till Landsorganisationen i Sverige. Tidigare var han chef för lobby-gruppen inom Gewerkschaft Erziehung und Wissenschaft i Berlin, motsvarigheten till Lärarförbundet/Lärarnas Riksförbund i Sverige. Matthias Anbuhl studerade pedagogik vid Christian-Albrechts-Universität zu Kiel.

Det tyska lärlingssystemet har visat sig fungera bra. Det skapar en nära koppling mellan utbildningssystem och arbetsmarknad. Det erbjuder ungdomar en breda, högkvalitativa yrkeskvalifikationer. Fakta är att bra fackarbete är och förblir ryggraden i företagens innovationskraft.

Framgången för lärlingssystemet är emellertid förbundet med bestämda förutsättningar. Lärlingssystemet i Tyskland är ingen komplett statligt utbildningssystem, utan lever på engagemang från fackförbunden, arbetsgivarna och regeringarna på federal och delstatlig nivå.  


Thomas Hagnefur
Enheten för ekonomisk politik och arbetsmarknad

LO är positivt inställt till lärlingsutbildningen som utbildningsform. Men vår principiella uppfattning är att det är branschen och dess parter som måste få ett avgörande inflytande över hur det arbetsplatsförlagda lärandet är utformat. Det vi i Sverige kan lära oss av Tyskland och en del andra länder i vårt närområde är betydelsen av en tydlig och strukturerad samverkan mellan skola, arbetsliv och det politiska systemet.

Hans-Theodor Kutsch

Efter att ha studerat företagsekonomi vid Hochschule für Wirtschaft und Politik/ Universität Hamburg har Hans-Theodor Kutsch haft chefstjänster inom plast-industrin. Från 1995 till 2011 var han verkställande direktör för Albis Plastic GmbH. Han har varit styrelseledamot i Handelskammer Hamburg och sedan länge medlem i Mittelstandausschusses des DIHK i Berlin. Sedan många år är han vicepresident för Tysk-Svenska Handelskammaren.
 
Lärlingssystemet för yrkesutbildning är fortfarande den viktigaste pelaren i Tyskland för att täcka behovet av välutbildad arbetskraft. För fler än 500 000 unga människorär det ingången till en kvalificerad yrkesverksamhet som också återspeglas i den låga ungdomsarbetslösheten 7,4 procent i Tyskland i jämförelse med andra EU-länder.

En högvärdig utbildning av arbetskraft är nyckeln för konkurrens- och innovationsförmågan bland tyska företag. Att säkerställa yrkesutbildningarnas kvalitet och vidareutveckling är och förblir därför en viktig fråga för både näringslivet och staten.
De juridiska ramarna, tydliga strukturer och nationella standard samt det ytterst viktiga engagemanget från näringslivet skapar grunden för detta.

Pär Lundström

Efter kandidatexamen i statskunskap från Uppsala Universitet har Pär Lundström arbetat med utbildningsfrågor relaterade till teknisk utbildning i nästan 20 år inom Stockholms stad, på Skolverket och Myndigheten för skolutveckling samt på Kommunförbundet Stockholms län. Sedan 2014 är han ansvarig för yrkesutbildningen inom EIO-Elteknikbranschen.
 
Kombinationen skolförlagt och företagsförlagt lärande är en förutsättning för att yrkesutbildning ska leda till de nyckelkompetenser som efterfrågas i dagens arbetsliv. En pedagogik som uppmuntrar helhetssyn, deltagande och tillämpning är utgångspunkten för det kvalitetssäkrade ETG-koncept (ETG=Elteknikbranschens gymnasium) som branschen har tagit fram. Det gymnasiearbete som ska sammanfatta yrkesutbildningen består för en ETG-elev av förberedande dokumentation, praktiskt genomförda installationer under slutet av vårterminen åk 3, inspektion tillsammans med lärare och företagsrepresentant samt slutrapport av genomfört arbete. Tillsammans med 600 timmar arbetsplatsförlagt lärande gör ETG-modellen att den traditionella lärlingsutbildningen på 1.600 timmar efter slutfört gymnasiet kan ersättas.