Dialog om utbildning och framtid "Wir schaffen das." Fixar vi det?

Språklärande
Foto: GettyImages, Andersen Ross

Under 2015 kom över en miljon flyktingar till Tyskland, och Sverige tog emot över 100 000. I båda länderna innebär det en stor utmaning för utbildningssystemen, eftersom många flyktingar är barn och ungdomar. Hur hanterar utbildningsinstitutionerna i Tyskland och Sverige detta?

Är resurserna tillräckliga för att klara av den gigantiska uppgiften att integrera människor i utbildningssystemet och inte minst att integrera dem socialt? Det här är en fråga som engagerar inte bara tyska och svenska toppolitiker utan även lokalpolitiker, skolledare, lärare, klasskamrater och föräldrar.

I en debatt diskuterade Rolf Harms (rektor för Heisenberggymnasiset i Hamburg), Nora von Dewitz (Mercatorinstitutet för språkfrämjande och Centrum för lärarutbildning vid Kölns universitet), Mats Wennerholm (undervisningsråd vid Skolverket) och Henrik Lundqvist (rektor vid Ronnaskolan i Södertälje) beröringspunkter samt delvis olika förutsättningar och tillvägagångssätt.
Våra partner vid detta mycket uppmärksammade evenemang var Svenska Europarörelsen och inte minst Kulturhuset Stadsteatern, som tillhandahöll sina lokaler för debatten. Tolkningen sköttes av Carolina Novoa och Elisabeth Poignant. 

ROLF HARMS

Heisenberggymnasiet i Hamburg har inrättat särskilda klasser för nyanlända flyktingbarn, som får 20 timmars tyskundervisning i veckan. Efter det första året i Tyskland får de nyanlända själva bestämma var de vill bo och vilken skola barnen ska gå i. Rolf Harms poängterade att lagstiftningen ser olika ut i Tysklands 16 delstater, vilket leder till olika förutsättningar.  

NORA VON DEWITZ

Nora von Dewitz, som är forskare i Köln, betonade att det är oerhört viktigt att flyktingarna så snart som möjligt sätts i redan befintliga klasser. Det underlättar integrationen. Hon framhöll även att det är av lika stor vikt att flyktingarna lära sig tyska. När de lär sig språket noterar de sina första framsteg i det nya landet. Bara på det sättet motiveras de att sedan gå vidare i utbildningssystemet.

HENRIK LJUNGQVIST

Henrik Ljungqvists skola i Södertälje tar emot ungefär 100 nyanlända elever varje läsår. Han pekade på problemen som uppstår när många flyktingar vill till orter där deras landsmän redan bor. Det gör det ofta svårare för dem att lära sig svenska. Både Henrik Ljungqvist och Rolf Harms påpekade också att svenska (och tyska) föräldrar inte gärna sätter sina barn i skolor som har en hög andel elever med invandrarbakgrund.

MATS WENNERHOLM

Mats Wennerholm framhöll att om eleverna fördelades jämnt mellan skolorna, skulle det bara vara två nyanlända barn i varje klass. Men så ser det inte alls ut i verkligheten. Därför brottas en del skolor med fler problem än andra.
Ändå anser Mats Wennerholm inte att det råder någon kris utan menade snarare att man kommer att klara av att integrera de nyanlända i skolorna.