Vilken inverkan kan projektet ha på Goethe-institutens framtida arbete världen över? 
För mig har ”Your Language Counts!” visat på hur nära kopplade språkinlärningsprocesser och språklig mångfald är med integration i skolan och jämlikhet inom undervisningen. I många europeiska länder blir klasserna alltmer heterogena och flerspråkiga. Om vi på Goethe-Institutet tar denna verklighet på allvar i samband med att vi främjar tyska i de nationella utbildningssystemen, kan vi omorientera vårt arbete inom språkundervisningen mot en förståelse av flerspråkighet som en resurs – även för undervisningen i tyska.

Projektet har gjort det möjligt för oss att se och uppskatta eleverna med deras personliga språkrepertoar, vilket stärker deras identitet och motivation att lära sig. Dessutom finns det den praktiska aspekten av nätverkande mellan modersmålslärare över nationsgränserna, samt utbytet mellan europeiska aktörer, vilket gör det här projektet så värdefullt för Goethe-Institut.

Vad måste göras för att ytterligare främja modersmålsundervisningen?
Det är uppenbart att modersmålen behöver mer synlighet, mer struktur och mer erkännande. Många lärare arbetar fortfarande för mycket i systemets utkanter. De behöver nätverk, professionalisering och en fast integration i skolorna.

Samtidigt behöver vi politiska beslutsfattare som är modiga nog att säga: ”Flerspråkighet är en del av en god utbildning.” Ett av de mest effektiva resultaten av projektet är att vi har skapat resurser som kan återanvändas direkt – en utvärderingsrapport, en plattform för lärare, en färdplan för utbildningspolitiken och en praktiskt inriktad handbok. De här verktygen säkerställer att arbetet kan fortsätta långt efter att projektet har avslutats och att andra kan bygga vidare på våra erfarenheter. Nu behöver vi nationella partner som tar över stafettpinnen och fortsätter det europeiska utbytet kring enskilda aspekter och frågor som rör flerspråkighet i praktiken.

Finns det något annat du vill tillägga om projektet? 
Jag tyckte att de mänskliga mötena under de två år som projektet pågick var särskilt imponerande: modersmålslärare som för första gången kände sig professionellt uppskattade och tagna på allvar. Och elever som till exempel genom brevväxling insåg att deras migrationshistorier fann genklang hos elever i andra länder.

En annan viktig del av projektet var det europeiska samarbetet ur flera olika perspektiv. De olika utbildningssystemen, politiska ramverken och sociala uppfattningarna om flerspråkighet i Sverige, Finland, Nederländerna, Tyskland och Grekland tvingade oss att ifrågasätta våra egna antaganden och överväga nya lösningar. Det var just den här mångfalden av perspektiv som förbättrade kvaliteten på resultaten: fynden kunde jämföras, viktiga paralleller kunde identifieras och goda exempel kunde överföras till nya sammanhang. Utan detta europeiska samarbetskonsortium hade många av dessa insikter inte varit möjliga.