Universitet Duisburg-Essen, Tyskland

Sammanfattning av en milstolpe

På eventet samlades yrkesverksamma inom utbildning, kultur och språkpolitik för att utforska betydelsen av språklig mångfald i Europas klassrum och värdet av modersmål i dagens samhällen.

På konferensen presenterades de viktigaste resultaten från projektet ”Your Language Counts!”, bland annat insikter från pilotprojektet, projektets färdplan och handboken för implementering av modersmålsundervisning i skolsektorn i Europa.

Konferensen innehöll huvudtal, expertpaneler och interaktiva workshops, vilket skapade en dynamisk plattform för dialog, kunskapsutbyte och professionellt nätverkande.

När projektet "Your Language Counts!" nu närmar sig sitt slut efter två års samarbete, forskning och utbyte över hela Europa, blev vår avslutande konferens i Essen det ögonblick då allt föll på plats.

Konferensen var upplagd på ett sätt som återspeglade projektets egen resa: från reflektion över resultaten, till dialog och utbyte, till visioner om framtiden för modersmålsundervisning i flerspråkiga samhällen.

Inledning och reflektioner över projektet

Konferensen inleddes med ett varmt välkomnande av våra värdar från universitetet i Duisburg-Essen, prof. dr. Tobias Schroedler, prof. dr Birte Bös (vice dekan för humanistiska fakulteten), prof. dr Stefan Rumann (vicerektor för studier, undervisning och utbildning) och prof. dr Katja F. Cantone-Altıntaș (ordförande för Institutet för tyska som andraspråk och främmande språk).
Därefter följde en omfattande presentation av projektets resultat. Varje uppgiftsledare från vårt projekt förklarade för publiken vilken produkt de hade arbetat med.
Sabine Brachmann-Bosse från ledningsgruppen inledde med att fråga publiken om DERAS språk räknas och presenterade sedan den vision hon hade när hon skrev ansökan till projektet. Simeon Oxley gav en inblick i pilotmodellen, som han arbetat med tillsammans med Uppsala universitet, och dess implementering med modersmålslärarna. Därefter sammanfattade Tobias Schroedler de omfattande resultaten av den utvärdering han genomfört tillsammans med sina kollegor från universitetet i Duisburg-Essen under pilotfasen. Elisabeth Schmidt från ledningsgruppen fortsatte sedan med att presentera lärarplattformen och det modersmålsundervisningsmaterial som skapats av modersmålslärarna i detta projekt. Därefter följde Tatjana Atanasoska, som presenterade Handbok för implementering av modersmålsundervisning, och avslutningsvis Karijn Helsloot, som presenterade den omfattande Färdplan för beslutsfattare som hon arbetat fram tillsammans med sina kollegor från TnK.
Sessionen lyfte fram de verktyg, insikter och material som utvecklats under projektet och gav en gemensam förståelse för den påverkan som skapats.

Paneldiskussion: framtiden för modersmålsundervisning

  Paneldiskussionen samlade röster från forskning, praktik och politik. Samtalet tog upp utmaningar och möjligheter för modersmålsundervisningen i Europa, med fokus på erkännande, lärarstöd och integration av modersmål i den allmänna undervisningen.

Deltagarna var Ahmad Alhamad (ISK Piter Jelles, Nederländerna), Camilla Hollmén (Enheten för flerspråkighet (EFF), Uppsala kommun, Sverige), Dr. Tanya Kaya (IfSM, Tyskland), Larissa Aksinovits (OAO, Finland) och Jeff MacSwan (University of Maryland, USA).
Moderator för paneldiskussionen var Elisabeth Schmidt (Goethe-Institut, Sverige).
(Information om paneldeltagarna)

I början av panelen får varje deltagare frågor om sitt modersmål och sin relation till sitt språk, samt vad det innebär att leva i ett land eller samhälle där deras språk inte spelar någon viktig roll.

Ett citat från modersmålsläraren Ahmad Alhamad sammanfattar modersmålsundervisningens marginaliserade ställning i praktiken: ”Jag drömmer om att en dag vakna upp och se att min lektion finns med på det ordinarie schemat” och inte är förpassad till en fredagseftermiddag, privat organiserad, som många lektioner i modersmål är i Nederländerna.

Under diskussionens andra halva fick publiken möjlighet att ställa frågor och interagera med paneldeltagarna kring kontextspecifika ämnen.

Utbytet var livligt och framåtblickande och speglade mångfalden av perspektiv i rummet. Det blev tydligt att projektets resultat har en genomslagskraft långt bortom dess formella slut genom att bidra till en pågående diskussion om flerspråkighet och utbildningsmässig jämlikhet i och utanför Europa.

World Café: Utbyte över gränser och discipliner

Eftermiddagen övergick till ett mer interaktivt format. World Café skapade en öppen, informell miljö där deltagarna kunde röra sig mellan borden, utforska affischer och projektmaterial, samt delta i spontana samtal.

Den här miljön uppmuntrade till dialog mellan olika länder och skapade nya kontakter. Erfarenheter från olika utbildningssammanhang, forskningsresultat och praktiska tillvägagångssätt för modersmålsundervisning delades fritt. Atmosfären var energisk och samarbetsinriktad – en påminnelse om hur mycket kreativitet och engagemang som finns inom modersmålsundervisningsgemenskapen.

Keynote: Fokus på modersmålsundervisning

  Den andra dagen inleddes med ett inspirerande huvudtal av Anne Reath Warren från Uppsala universitet med titeln ”Språk, kunskap, identitet och interkulturalitet i modersmålsundervisningen: Att utveckla kunskap om och praxis inom modersmålsundervisningen i ett europeiskt sammanhang”. Rath Warren inledde sitt tal med ett övertygande uttalande:

“Every heritage language is unique. And although we promote multilingualism in Europe, heritage languages are extremely understudied. “
Hennes föredrag gav en kraftfull inramning av modersmålsundervisning:

• Modersmålsundervisning är värdefullt på individ-, familje- och samhällsnivå.
• Starkare kopplingar mellan modersmålsundervisning och den allmänna undervisningen gynnar elever och samhällen.
• Kritiska perspektiv på kunskap, språk, identitet och interkulturalitet kan stärka lärare och skolledare.

En annan slutsats var att modersmål är ett av de minst studerade språken, men samtidigt erbjuder en enorm resursmöjlighet.

Hennes inledningsanförande grundade dagen i både forskning och praktik och banade väg för en djupare utforskning i efterföljande workshops.

Workshops: Praktik, forskning och innovation

Deltagarna deltog sedan i parallella workshopssom täckte ett brett spektrum av ämnen, vilket speglade mångfalden inom modersmålsundervisningen i Europa. Sessionerna erbjöd möjligheter till utbyten och praktiska insikter, bland annat:

• Strategier för att familjeinriktad verksamhet inom modersmålsundervisning
• Visuell tolkning i turkisk språkinlärning
• Integrering av modersmål genom AI
• Modersmålsundervisning i Nederländerna och fallet Fryslân
• Undervisning i somaliska genom berättelser och muntliga traditioner
• Ramverk för modersmålsundervisning i Finland
• Organisationen av modersmålsundervisning i Uppsala
• Persiska språket och kulturen över kontinenterna
• Kreativ språkanvändning genom konst (tyska)
• Lärarutbildning och professionalisering

Dessa workshops visade hur forskning, kreativitet och samhällsengagemang samverkar inom modersmålsundervisningen. De lyfte också fram de innovativa metoder som växer fram i olika länder och språkgemenskaper.

Avslutande reflektioner och framåtblickande

Konferensen avslutades med avslutande kommentarer som sammanfattade de två dagarna – och hela projektet. Deltagarna reflekterade över den gemensamma resan, den kunskap som förvärvats och de relationer som byggts upp. Även om projektet formellt avslutas gjorde diskussionerna det tydligt att arbetet fortsätter: i klassrummen, i samhällena och i pågående samarbeten över hela Europa.