Mångstämmighet och kanon

Två personer sitter på en bänk och läser böcker. Foto: Moa Karlberg/Goethe-Institut

Kanondebatter är ingenting nytt för litteraturbranschen och litteraturvetenskapen, även om det just nu tvistas i allt högre grad om varför vissa texter läses, vilka verk som diskuteras och vem som återfinns på mängder av läslistor och i förlagens utgivning och vem som inte gör det. I kanondebatterna förhandlar vi fram vårt litteraturbegrepp hela tiden på nytt, diskuterar enligt vilka kriterier litteratur ska bedömas och funderar på hur en kanon kan förändras som idag förvisso mestadels blir implicit effektiv. Vad betyder kanonisering inom litteraturvetenskapen? Hur kan kanoniseringsprocesser synliggöras och hur göra röster hörda som fram tills nu förpassats till marginalen? Debatten i all sin mångfald förs nu allt akutare i sociala medier och det ger anledning till dessa fyra längre bidrag som behandlar frågan utifrån olika perspektiv.





​Berit Glanz

Berit Glanz
© Berit Glanz
Gästredaktör är författaren och litteraturvetaren Berit Glanz, verksam vid "Institut für Fennistik und Skandinavistik" i Greifswald.
Hennes forskningsområde är den skandinaviska romantiken och medieförändring. Som författare och forskare är hon aktiv på Twitter där hon deltog i det tvärvetenskapliga undervisningsexperimentet #RelevanteLiteraturwissenschaft som bl.a. fokuserar på aktuella frågor rörande litteraturkanon. Sommaren 2019 gavs hennes debutroman "Pixeltänzer" ut på förlaget Schöffling & Co.

Din åsikt är viktig

Berätta kortfattat vad du gillar och vad vi kan förbättra.

upp